Jaha, där skulle man ju kunna tänka sig att ligga och sörpla på en mojito. Eller äta vad som helst à la plancha. Men det får bli en annan gång... Den här kvällen hade vi båtar att betrakta, vågor att skrämmas av och sand à volonté att äta... 
Har ni sett förresten att Pyret börjar bli blondin? Vi vet inte vart det här slutar, vare sig med ögonfärg eller hårfärg. A suivre... 
Bad, bad, bad i salta vatten. Inte mycket som slår det... Moln som tornar upp sig vid horistonten, grumligt hav och upprörda vågor: En alldeles förträfflig lördagkväll. Det här är lyx, att ha turkost hav, palmer och sand som mest av allt liknar Johnson's babypuder alldeles intill... Barbicaggia, eller Barbicaja ligger på vägen mot La terre sacrée - den heliga jorden, eller den heliga marken. Poetiskt så det förslår. Dessutom nästgårds, som vi säger där jag kommer ifrån.
5 kommentarer:
Jag tror att hon kommer att få grönbruna ögon till slut, vilket i mitt tycke är den allra vackrastaste ögonfärgen.
Mia :)
Véra är så söt och charmig! Bilden på dig och henne när hon skrattar, nummer 3 i inlägget, är så mysig!
Låter underbart! Vi kanske inte kan skryta med finkornig sand och klarblått vatten, men ibland är en svensk sommardag med dyig sjö och stekande sol alldeles, alldeles underbart också... :)
otroligt fint!!Och hon verkar ha ett jätte gulligt skratt!!!Ett riktigt charmtroll!
Ni är så fina!
Skicka en kommentar