tisdagen den 23:e juni 2009

Pms-gullig

I går kväll grät jag ett par timmar, utan att riktigt kunna förklara varför. Dessförinnan hade jag surat ett par timmar, något som föranletts av att mannen i mitt liv kom 24 minuter försent till utsatt rendez-vous. Vilket ju är en allvarlig förseelse, men kanske inte tillräckligt för att göra mig helt suicidal.

En kvälls otröstligt snyftande med tårarna strilande nedför kinderna eftersom allt är svårt och tungt och svart. Tidigare på dagen hade jag helt tryckts ned i skoskaften av en bitchig expedit, skällt ut en blekt, överviktig blondin som ställt sin stadsjeep på övergångsstället där jag skulle gå över med min barnvagn, och ätit en halv cheesecake till mellanmål.


Idag är jag rationell och sansad. Och tycker att det där mest liknar a) graviditetssymptom b) förlossningsdepression, och eftersom jag varken är gravid eller nyförlöst så leder det oss till alternativ c) ehum... vanlig hederlig pms.

Vilket ju i så fall är ett gott tecken. Håller mina hormoner på att reglera sig?

6 kommentarer:

Eleonora sa...

Heja hormonerna!

Ingela sa...

Härligt humör! Vet inte om det är till någon tröst att du inte är ensam ;-)

KARLAVAGNEN sa...

Goda nyheter! Njut!!!!

Erica sa...

Skönt att höra att andra reagerar på hormoner. Tror ibland att jag är ensam på jorden om att bli lite "utanför ramarna".

Sara sa...

Eleonora: Heja... Alla i min omedelbara omgivning kanske inte tycker att det är så bra? ;)

Ingela: Tro mig, det är en tröst!

Karla: Som sagt, mina närmaste är hårt drabbade. ;)

Erica; Man känner ju så, som att man är själv!

Lugnetetc sa...

Jag hoppas att det är de vanliga hormonerna som kommer i ordning... Förlossningsdepression kan man ha under hela året som följer barnet födsel inte bara den första månaden. Det är det som står i mina papper från MVC... Sedan kan man vara lite melankolisk också utan att det är något... Elelr så kan p-piller orsaka det också...Hoppas att det snart är bättre!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...