Det som är så himla sympa med att bo i Ajaccio är till exempel:
Att man kan ha glömt plånboken när man ska till bageriet for att köpa baguetter och croissanter och det gör inget. Man får köpa bröd ändå.
Betalningen? Oh, vi tar det en annan dag. Det är en bagatell, det viktiga är att ni får bröd och hur mår lillan och vilket eländigt väder och ha en trevlig eftermiddag.
Guldkant, liksom.
5 kommentarer:
Tänk om det vore så överallt. Den där personligheten som försvinner i alla "super market" inspirerade kedjor. *Avunsjuk* :-)
Så himla underbart. Inte riktigt samma sak här i Sundsvall. ;)
Nej det är verkligen inte samma hemma även om man med lite ihärdighet kan få en hyfsat nära relation även med svensk personal. Bageriet runt hörnet är något av det jag saknar mest med att bo på mallis, det där bagaren blev jättebesviken när maken dök upp och inte jag som oftast var uppe med tuppen och väntade på att de skulle öppna :) Maria i nb.
Vad mysigt!
Skulle inte direkt hända i Svedala...
Erica; Det är en lyx att kunna gå till bageriet/slaktaren/grönsaksmarknaden/ fiskhallen, och alltid småprata lite!
Johanna: Nej, ibland får man vara glad om kassörskorna ens säger hej! ;)
Maria; Men det gäller att vara ihärdig! ;)
Marie;Nej, jag har aldrig upplevt det...
Skicka en kommentar