måndagen den 31:e maj 2010

Steg för steg

Nej, jag vet inte riktigt vart jag är på väg. Men sanden är mjuk och solen värmer ryggen. Och ibland tänker jag bara att det ordnar sig. Det har ju alltid ordnat sig förr. Kanske tror jag på någon sorts... providence?

söndagen den 30:e maj 2010

BlÄndAd

Ni kanske tycker att det verkar som att mitt liv är fyllt av strandhäng på vackra stränder, välkylt rosévin i skuggan av någon palm och så lite kaffepauser däremellan.

Det är en del av verkligheten. En försvinnande liten del. Bara så att ni vet. Men just nu är det vad jag orkar visa här. Bloggverkligheten som barriär mot vardagen. Mitt bloggalterego som tar över där vardagen glider mig ur händerna. Selektiv. Just nu i alla fall.

Jag har så jävla lätt att bli personlig, privat, förtrolig. Mänsklig, kanske. Men just nu blir det så här. Turkosglitter istället för neuroser. Solblindhet istället för tunnelseende.

Bländeffekten.

Mare e Sole / Plage d'Argent

Lite dolce vita på Mare e Sole. Söndagen bjöd på:

Mörka åskmoln i horisonten
Rosa sand, färgad av Korsikas röda granit
Ett gäng lyckligt frigående kossor med kalvar på morgonpromenad
En lång siesta i solen
Babypudersand
Bikinimärken, årets första (Hey ho, a whiter shade of pale goes... beige)
Picknick
Solen i ögonen
Sanden i håret
Vågskvalpet i öronen
Ett sandslott
En sandig liten med solblekta lockar
Ett glas rött, pizza och olivoljeindränkta grillade grönsaker på Petit Bar
Världens komplimang
En kärleksförklaring
En förvirrad tanke. Minst

Snabbis från lördagen

Lördagskvällen bestod av lite strandhäng, sedan gick vi sandiga och saltiga till hamnen, kikade på regattan och spanade in de snygga båtarna. Och drömde lite om båt, men inte egentligen. Sedan tog vi en drink på Café Napoléon, gick hem och nattade unge, och häpnades över Schlagerfestivalen. En höjdarkväll.

A mà Ti tengu Cara

Jag fick nog världens finaste morsdagspresent i morse. Sockergrynet har personligen och egenhändigt gjort en väska av en papperstallrik och fyllt den med glittriga silkespappersrosor. På kortet står det A mà ti tengu Cara, en korsikansk kärleksförklaring.
Och så blir det suddigt när ögonen svämmar över. Precis som hjärtat.

lördagen den 29:e maj 2010

LÖrdagsMys

Lovely day, men nu har jag ju inte tid att referera. Frankrike ska ju vinna schlagerfestivalen för första gângen i historien. Och vi ska äta efterrätt. Ciao!

fredagen den 28:e maj 2010

Jag skulle vilja...

Allt jag kan tänka mig att göra en fredagkväll som denna.

Boire un verre de vin
Ou bien du champagne
Manger des fraises
Ou bien des fraises en Champagne
Manger de profiteroles
Lire des livres
Rêver du balcon meublé, décore, joli, prêt
Raconter nos journées
Planifier le weekend
Regarder les infos
Écouter le karaoké en bas de chez nous toute la nuit
Faire un bébé

All work No play.

Nä. Ska man få något vettigt gjort den här fredagen är det bäst att man sätter i gång. Annars har jag haft en trevlig dag med förmiddagens lekdejt (vi vuxna använder kidsen som förevändning för att dricka kaffe och snacka bort en timme i den soliga parken) med Nathalie, Guillaume och Audrey (och kidsen Véra, Lily, Théo och Moana) som höjdpunkt.

Sommarens snyggaste

Trender är en sak. Stil en annan. Om man skippar dagsländesommartrenderna så finns ju de där oumbärliga sommarplaggen. Som man inte klarar en sommar utan. De som ligger i garderoben och väntar på sol och värme, på solkysst hud och doften av solkräm.
De där plaggen som bär på minnen av alla andra somrar, och förhoppningar om somrarna som komma skall. De där plaggen som andas sommar, och som inte funkar på vintern.

Min hitlista av sommar all time highers:

De vita jeansen. Jo. Nu och för alltid. Och det ska vara riktiga jeans, ingen stretchvariant som tappar formen.
De många armbanden. Vilka skräparmband som helst går bra, bara de är många och rasslar och klirrar så fort man rör sin solbrända arm. Hermès och Chanel går givetvis också bra, missförstå mig inte, men då kanske man inte kan ha lika många?
Den stora solhatten. För att känna sig som en romanhjältinna. För att man aldrig har hatt annars. För att skydda hårtoningen, whatever. Fast i år kan det lika gärna vara en snygg trilby. Chicissime.
Turkost. Mer för att matcha det kristallklara Medelhavet, med färg av blå curacao, än för att framhäva solbrännan.
Broderie anglaise. Inget är vackrare än vita kjolar, klänningar, tunikor, blusar i hålsömsbroderi.
Guldsandaler. Till det turkosa, till brodyren, till de vita jeansen... Till de målade tånaglarna. Till bikinin.
Bikiniöverdelen som sticker upp ovanför linnet, eller ovanför en tröja med vid ringning. Och det ska vara en bikini med knytsnören, ingen behåmodell. Och gärna med pärlor eller stenar på snörena som ska hänga ned längs ryggen.
Den långa, vida kjolen. Den som släpar i marken över våra flip-flops och hänger på höfterna. Den som är så effortless tjusig och passar till allt. Den som inte behöver strykas, fixas, vara rädd om. Den som, när vi sätter oss på stranden, eller på en picknick-filt i skuggan av ett olivträd, sprider ut sig som som en solfjäder runt oss. Romanhjältinna.

Så ska jag se ut i sommar.

torsdagen den 27:e maj 2010

Sakernas tillstånd

Det här är ju lite genant förstås. Men jag har hittat ett hårstrå på min hals.
Det bortryckta strået var typ två centimeter långt - I kid you not - och... vitt.

Jag är lite förvirrad. Det här stressar mig. Jag vet inte hur jag ska hantera det här. It's eating me.

Ska jag:

a) ringa dermatologen
b) ringa en geriatriker
c) ringa Aftonbladet
d) be en bön om att det är en engångshändelse
e) starta en facebook-grupp (Alla vi som någonsin
hittat konstiga hårstrån på konstiga platser )

Vad tror ni?

SaRa & LiTtLe LeNNon

Grynet däremot, räds inte sommarens kulörta trender, och sportar nya, blå brillor. (Jo, men mamma, sköldpaddsmönster är för tanter.) Hon ser lite ut som John Lennon (John Lennon med äppelkinder och Gustav Wasa-lugg). Hur cool som helst. Och så söt att en grupp japanska turister ville adpotera henne, men de fick nöja sig med att ta tusen kort med sina proffskameror. Är hon inte jordens sötaste unge, så säg, min lilla Lennon?

Sommarens trendigaste

Jag lovar er dyrt och heligt att ni ska få slippa se mig i följande sommartrender:

Magtröjan. Som borde ha stannat i åttiotalet. Har man inte en supermodellmage som är platt även i sittande läge är man varken relax eller avspänd. Zappar den.

Raybans i pigga kulörer. Mina solbrillor har alltid varit bruna. Eller svarta. Det kommer de att vara även fortsättningsvis.

Trikini. Yes, efter bikini, monokini, tankini kommer trikinin. Som garanterat sätter emfas på magens sidor. Om det är något man vill framhäva extra så här i början på badsäsongen, eller om man vill ha udda bikinimärken (till exempel för att göra magtröjan extra piffig) rekommenderar jag trikinin. Annars zappar vi.

Gult. Jo, gult. Den färgen är lite min Nemesis. Den tar allt liv ur mig. Gult gör mig färglös, sjuklig, glåmig och trist. Zapp.

Trosshortsen. Ett magasin tipsar: "Släng dina långa* shorts, för i vår/sommar kommer de superkorta trosshortsen att bli en riktig hit. Matcha gärna med knähöga strumpor för att få rätta looken." Mm. Absofuckinglutely. Kanske med en liten magtröja till? Kanon på jobbet.

*Långa shorts? Det hade vi inga så det är inga problem. Shorts ska vara korta och snygga, men man behöver inte heller överdriva. En tumregel: Syns dina trosor under shortsen: Skippa. Syns inte heller dina knän? Skippa. Capisce?

Sedan fanns ju de här grejerna, om ni minns. Klick.

Trikini från La Redoute, om ni ändå är sugna.

onsdagen den 26:e maj 2010

Dagens färg: Turkos

Morgonextas. Mindfulness.

Vi delar bakgård med ett boulangerie. Och nu, när sommarvärmen är här sover vi med balkongdörren öppen.
Jag kan inte ens börja beskriva hur det är att komma in i köket på morgonen och omges av den doften.
Tidig morgon. Varma sommarvindar som fläktar i gardinen. Morgonljuden från asfaltsstaden utanför. Smällarna när fönsterluckor slås upp. Ljuden av caféstolar som släpas ut på trottoarerna. Och doften. Doften.
Färska croissanter, krispiga baguetter, pains au chocolat, pain de campagne, au siègle, complet, pains au raisin...
Man dör litegrann. Av någon sorts emotiv känslosensation när sinnena överlastas av ljuvliga intryck. Så sätter man på kaffe och andas in in in kan inte dra tillräckligt djupa andetag för att spara nu, för att för alltid behålla de där ögonblicken då man befinner sig i nu. Så nära lycka man kan komma. De där korta ögonblicken då man är fullständigt närvarande. Det krävs inte mycket, egentligen. De där stegen stamp stamp stamp från sovrummet när liten vaknat och kommer ut i köket, överlycklig över att möta en helt ny dag. En liten som klättrar upp i famnen, trycker in näsan i ens halsgrop och sluter ögonen igen, som kände hon också dofterna, värmen, nuet. Men liten behöver inte fundera på nu eller eller sen. Hon är redan där.
Mindfulness. Minns nu. Kom ihåg nu.

tisdagen den 25:e maj 2010

Ce matin à Saint François

Vad hände? Nu har vi över 30 grader, regn och blåst ett minne blått... Vår fina lilla strand vid gamla ringmuren har inte hämtat sig från vinterstormarna än, men vad gör det?
Jag och grynet drog lyckligt runt på stranden i morse, letade vackra stenar, byggde slott och plaskade i vattenbrynet.
Mer än så behöver man ibland inte.

Sista spiken i kistan

Det här skulle möjligtvis vara lite lustigt om det inte vore för att det kommer att gräva ett stort hål i semesterbudgeten.
Någon har stulit hjulen från bilen.

Vem fan snor ett HJUL? Varför inte stjäla hela bilen helt enkelt? Det hade dessutom varit bättre, eftersom vår försäkringssnubbe meddelar oss att vi är försäkrade mot stöld, javisst, inga problem. Men att stjäla ett hjul är inte stöld, det är vandalism, trots att det är fint och propert gjort, hyfsat proffsigt, inte en repa på bilen. Försäkringssnubben andas ut och tvår sina händer. Ledsen är han också, säger han. Det är han alltid när han lyckats hitta ett kryphål i sina försäkringsregler.

Men jag är nog möjligtvis ledsnare. Och argare.

Morning GlorY

Jag somnade tjugo över nio i går kväll, mitt i en mening. C kommenterade det eventuellt oartiga att somna mitt i ett samtal, över kaffet i morse, men jag kom knappt ihåg det.
Sov till halvsju. Utan en dröm, utan en tanke, utan en blinkning, utan att röra mig ur fläcken.
Koma, kallas det visst. Så underbart.

Post-BaBy soCIaliZing

Ah... Med baby handsfree var livet enkelt på många sätt. Se så coola och avslappnade vi ser ut. Ett år sedan, prick.

Jag är bara less.
På. En grej.
Och det här vågar jag knappt skriva.

Men på alla dessa bekanta som inte har barn och som blir mer och mer irriterade på att vi "aldrig kan göra någonting". Vilket inte är sant. Vi gör massor med saker. Men de som säger att livet inte förändras när man får barn ljuger. Livet blir aldrig sig likt.
Och att dra iväg på barbeque när liten vägrat sova middag och var gnällig... Det gör man inte.
Man går hem och nattar liten, sedan lägger man sig tidigt för att få lite sömn utifall att det blir en jobbig natt.
Det ska jag inte behöva be om ursäkt för, eller ens förklara.

Less på
bekanta som blir generade och himlar med ögonen när liten får ett utbrott på chica caféet. Eller behöver blöjbyte. Eller kräks i sin vagn så att man måste gå hem och fixa.

Sorry. Jag är bara less på att få personers besvikelse kastad i ansiktet och tystnad i telefonluren och folk som tar det personligt... När man får barn går barnet före allt annat. Så är det. Jag utsätter inte ett trött, krassligt hjärtegryn för massa folk och sena kvällar när hon inte är i form.

Egentligen var det lättare när liten var riktigt liten, man hade baby-handsfree och inga fasta rutiner, liten mest sov och åt. En ett och ett halvt-åring har en egen vilja, är rutinjunkie och ingenting man stoppar ned i en bärsele eller ens kan få tyst på när hon inte är nöjd. Och tro mig, vi hade inte gjort succé på den där jävla barbequen med en övertrött skrikhals i släptåg.

måndagen den 24:e maj 2010

Bonne nuit, amores!

För mycket sol.
Ett glas vin.
Lättjefullt latande, sömnigt slumrande, solvarmt sandrullande. Halventusistiskt gropgrävande och drömskt romanbläddrande. Eventuellt tåviftande och säkerligen en del våglyssnande.
En dag på stranden tar på krafterna.
Det är nästan så att yours truly kastar in handduken, glömmer bikiniångesten och kryper ned i sängen och kallar det en dag.
Jo, hon gör nog det.

Bonne nuit.

Marinella Plage. La PlaYA!

Under solen. Exakt under solen.

Dagens planer: Lång, lat dag i solen. Lillan i keps, långärmat och så mycket solkräm att hon är alldeles vit. C tycker eventuellt att jag överdriver - vi är ändå bara i maj månad - men man ska vara rädd om sin hy.
Personligen är jag a whiter shade of pale, men ge mig några soliga dagar och en tub brun utan sol så ska vi rätta till det.
Härlig pingstmåndag, kära ni!

lördagen den 22:e maj 2010

Jag åt: Moussaka

Grekisk moussaka är ju hur gott som helst.
Fast en rätt som tar längre tid att laga får man leta efter.
Osäker på om insatsen motsvarar utfallet, att laga moussaka kan vara en grej man gör en gång i livet, sedan aldrig mer. Bara för att det tar sådan tid.

Virrpanna award of the year goes to...

Förra veckan kom jag hem med Sockergrynet från dagis. Sockergrynet iklädd en body och ett par tights jag inte identifierade som hennes egna, men whatever.

I går kom jag hem med en vagn som inte var vår. Troligen en konsekvens av att nio småttingföräldrar av 10 här i Ajaccio kör runt med en Mac Laren Quest i olika nyanser av grått. Och vi som inte vill vara sämre gör ju också det.

C tjurade lite över vår vagn, även om jag tyckte att vi bytt upp oss lite, den vi har nu ser lite nyare ut.
Och som Valérie sade:
- Han ska väl vara glad att du kom hem med rätt unge i alla fall.

Det var strax innan hon insåg att hon glömt sin treåring i karusellen, där stackarn suttit och snurrat runt den tiden det tar att dricka tre café crèmes.
- Är det där eran?, frågade karuselldamen och pekade på lilla K som såg både övergiven och illamående ut.

Oups. Och vårat sällskap suckade åt oss oansvariga mammor.
- Det måste vara något svenskt!

Är det så? Är vi svenska mammor lite mera släpphänta?

fredagen den 21:e maj 2010

Rose

Fredag. Yrig, torrögd, tårögd, vimmelkantig irritabel fredag. Fredagsmys? Jo fan. Och bougainvillean har slagit ut i ystert neonrosa, solen skiner och la vie est belle. N'est-ce pas?
Nu kan vi ju fundera en stund på varför fond de teint och kamerablixtar hatar varandra så? Eller så går vi bara och lägger oss. Jag har en annan grej att fundera på.
Som äter mig. Gnager i mig inifrån. Sova på det? Pourquoi pas?

Bonne nuit queridas!

Quick fix koncentration. Eller avledningsmanöver.

Jag behöver hjälp att fokusera. Koffein och socker? Nja, snarare avledningsmanöver, tidsfrist, det där med lite fika.
Mina tankar och känslor är fragmenterade för ögonblicket. Inget som riktigt håller samman, inget som har en förklaring. (Eller jo, nu ljuger jag. Givetvis finns det förklaringar.)
Och ändå så känns det som om bitarna i mitt liv är något m
er på plats nu än förr. Man kan eventuellt urskilja ett mönster, en mening.
Jag försöker göra meningsfulla saker. Eller inte så mycket meningsfulla som viktiga. Brådskande. Men kommer på alldeles för många sidospår. Just nu: Den där korta jeanskjolen som jag älskat i så många år. It's gotta go (Det är inte jag, det är du). Den är för... kort. För liten.
Ni ser: Så oväsentligt.
Så fokus. Lugn och fin. Mandelkakor, kaffe. Kanske är det hela ritualen i det där som är betryggande?

Man undviker de svenska mackorna

De med gul ost, industrimajonnäs och kondenserad polarkaka med never ending bäst före-datum. Allt som serveras på pain suédois kallas för svenskt. Eller norskt.

torsdagen den 20:e maj 2010

Man inviger sin solstol

En tjej jag känner som i och för sig har gått upp lite i vikt, men som intalar sig att det är sunt och fint, men som är relativt neurotisk - men på ett charmigt, roligt sätt - vad gäller sin vikt, den tjejen satte sig på sin balkong idag, eftersom hennes lilla dotter sov middag - sammanträffande - och solstolen brakade ihop.
Och hon som redan tycker att hon har lite bad bikini-karma hade svårt att se det roliga i det.

Man tar en macka

Bara för att det är gott med färsk basilika. Och tomater. Och mozza.

Man simtränar sin unge

Fast inte när hon har öroninflammation förstå. Notera halsband och armband. På de här breddgraderna är Sockergrynen liksom inte kompletta utan. Örhängen förekommer. Dessutom ska ju bärnstenen vara antiinflammatorisk, bota tandvärk och skydda mot sjukdomar (yeah right whatever).
Jag kan dessutom glädja er med att ni slipper se yours truly i lite för trång baddräkt och lika badmössa. Var tacksamma.

Hej en ny dag

Jag ska inte klaga på vädret.
Inte gnälla över lite sömn.
Inte nämna dessa fuldagar som radar upp sig.
Inte säga att jag har lite ont i halsen.
Att kaffet var blaskigt.

Nu ska jag rycka upp mig och skriva inlägg som värmer hjärtat och som bara bubblar av glädje.

Snart.

onsdagen den 19:e maj 2010

Magnetic

People med tvillingar. Och andra.

Det är inte bara people som får tvillingar. Jag ser tvillingvagnar och tvillingar precis överallt. Och i går, när jag och Nathalie plötsligt fann oss helt omringade av tvillingmammor på ett café, så var jag tvungen att säga det.
- Är det bara jag, eller kryllar det av tvillingar?
Nathalie höjde på ögonbrynen bakom sina solglasögon och nickade på ett lite blasé-aktigt vis.
- Du vet, här i Ajaccio är det inte svårt att få hormonbehandling. Du går till doktorn och säger att du inte har blivit gravid på tre månader, eller tre veckor, fast du försökt, så hop-hop, spruta i låret, så får du tvillingar sedan. De ska vara glada att det inte är trillingar varje g
ång. Skulle bli tufft med dagisplatser.
Dixit Nathalie.

Nathalie hävdar vidare att hon känner massor med kvinnor som efter första barnet velat ha ett till, immediatement omedelbums
, och hop-hop, spruta i låret, så tvillingar, och så är de helt knäckta sedan, när de har 2, 3 ungar under två år.

Jag vet inte exakt hur hop-hop fertilitetsbehandlingarna faktiskt är, men jag vet att när jag var till gynekologen i vintras eftersom jag oroade mig för min fertilitet och barnalstrande förmåga så sade hon "Ja, vi behöver ju inte sätta in hormonbehandling än, det väntar vi lite med, eller hur?" Hop-hop.

Hur som helst: Hur vanligt är det att tre tvillingmödrar - oberoende av varandra - bara r
åkar befinna sig på samma café om det inte är så att de är väldigt överrepresenterade?

Dessutom verkar ju tvillingar sälja lösnummer?
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...