onsdagen den 23:e mars 2011

Scener ur ett äktenskap. Del 876.

Man är ur fas. Man har ett décalage.

Hon: Kommer ifrån tidigare. Tänker okej, tänk om jag skulle fixa supergod middag och duka fint?

Han: Kommer ifr
ån tidigare. Skickar sms till sitt hjärtas ljus (Nåja, det är kanske inte vad han skulle välja att kalla mig): "Tar en öl med Bruno. Kommer sen."

Well, well. Det är bra att han roar sig. Synd p
å mina fyllda kycklingfiléer som kallnar på spisen
bara.

9 kommentarer:

Lisa sa...

Vad tokigt det kan bli ibland. Unna dig ett langt skumbad eller nat annat mysigt när Vera har somnat, det är du värd.

tösabiten sa...

Som det blir ibland!

Jättevacker bild, även om ni alla tre är fokuserad på helt olika saker!

Vackra färger, vill gärna åka till Corsica och se stränderna du visar på bilderna i verkligheten!

Anonym sa...

trist läge... men du, vilken underbar bild! helt perfekt oarrangerad. fantastisk, verkligen, tack för att du visade den!

/p.

ps. låt mannen ta hand om disken när han kommer hem, det förtjänar han! ds.

liten sa...

Märkligt det här med bloggar. Man får ett emotionellt band till människor som man inte känner alls. Jag menar lets face it, du skulle ju kunna vara en 55 gubbe med bra fantasi, men det är du ju inte såklart. Du är en person som jag hälsar på hos varje dag. Ibland säger jag något men oftast läser jag bara...åsså tänker jag på dina ord. Just nu undrar jag om du är ledsen på riktigt, om man ska oroa sig osv osv tills det slår mig, vi känner inte varandra...alls. Men ändå, en medsyster ute i cyber. Hoppas du är/blir ok.

E sa...

Åh. Den. Känslan.

Du är så bra på att paketera ihop specifika känslor och tankar i korta textformat!

Caroline sa...

Först tårtan och nu kycklingfiléerna? Jaja, jag bara tackar och tar emot. Han vet väl inte vad han går miste om. Tjusigt linne du har förresten!

Johanna sa...

Men åh. Den känslan... åh... Vilken fin tanke av dig!

Annika sa...

Nej men, sådär gör man inte. Man ringer och kollar först. Säger jag, eftersom jag och mannen är fyrabarnsskadade.
Inte för att man missunnar sin älskade att ta en öl med en vän, utan för att visa hänsyn gentemot varandra.
Sörjer lite över de kallnade, fyllda kycklingfiléerna...

Sara sa...

Lisa: Det blev bok pâ soffan...

Tösabiten: Hoppas du kan âka hit nâgon gâng!

P: Jag vet, jag älskar den ocksâ, den är verklgen fin...

Liten: Jag vet, bloggen blir ju ibland som en dagbok. Och don't worry, jag är bara Sara, 31. :D

E: Jepp. Den känslan.

Caroline: Nä, han vet väl inte det?

Johanna: Trist kväll. :(

Annika: Jepp. Som demonstrativt lämnades pâ spisen. ;)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...