fredagen den 18:e november 2011

Fredag kväll i tvåbarnskaoset.

Så jäkla trött. 
Skamset erkännande: Orkade inte ens sitta uppe och amma i natt. Romy fick sova mellan oss i sängen och när hon vaknade drog jag henne bara intill mig. Började snudd på gråta när Véra var trotsigare än trotsigast, inte för att jag är uppgiven, bara för att jag är så jäkla trött.
Måste börja sova middag annars dör jag. 


Kvällens middag: Varma mackor. Eller om det låter lite flottare med croque monsieur?

By the way så drack vi varm choklad efter Véras skola på trottoarservering (är osäker på ordföljden i den meningen, men skyller på tröttheten). Det är flott, i slutet på november. Inte ens fingervantar, det ni!

7 kommentarer:

Sofy sa...

Amma liggande funkar ju fint, så länge maten hamnar där den ska ju! Vår lilla bebé skämmer bort oss med sovmarathon, och jag bunkrar, för de där trötthetsdagarna lär komma.

Fourmum sa...

Jag tycker absolut att du ska försöka sova när du kan, även om det blir en halvtimme/timme här och där, även om det bara blir vila, allt gör till. Trotsiga 3-åringar är inte att leka med. Kan det finnas något hon kan pyssla med, göra på lite på egen hand så där att hon kan få känna sig stor och duktig? Det kanske kan hjälpa lite? Ha det så bra och glöm inte bort dig själv i allt detta nya 2-barns livet :)

Ida inte längre i BXL sa...

Jag ammar fortfarande liggande på natten i sängen, jag tycker faktiskt att det går minst lika bra som att amma sittandes - varför anstränga sig mer än vad man behöver? :).

jag hoppas att du får sova lite mer nu till helgen.

Och varma smörgåsar låter jättegott.

Visst är det fantasktiskt för övrigt med en varm höst - ikväll visade termometern 10° hos mig :)

Lo sa...

Ammade alltid liggande på natten. Super duper, bekvämt, båda kan somna om snabbt & lätt och dessutom är det bra för bröstvårtorna att byta vinkel ibland...
Med bäbis nr 2 ställde vi en extra 90-säng bredvid vår dubbelsäng och lade henne i den i stället för i spjälsängen de första månaderna. När det var matdags rullade jag över till henne, ibland vad jag vaken nog att lägga mig på min sida när hon ätit klart, ibland inte...

Marie sa...

Att amma liggandes är ju bara så skönt! Jag skulle aldrig palla att behöva sitta upp på natten...zzzzz...

Anonym sa...

Hade en nästan 3-årig flicka när lillebror kom och det var ingen barnlek. Då trodde jag det var bara uppmärksamhetstörst men nu när lillebror är nästan 3 förstår jag att det var åldern och utvecklingsfasen aka trotsåldern.
Det var hemskt!
Be om hjälp, vila! och be om hjälp. Och vila! Och njut av barnen!
/Carin

Sara sa...

Problemet med mitt natt-ammande är att vi bägge somnar ifrân, och att jag sedan inte har nâgon aning om hur mycket eller lite eller hur länge hon ätit...

Och, som sagt, trotsiga 3-âringar är ju nâgot alldeles särskilt, kanske ännu mer när man precis fâtt ett syskon?

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...