Jag har en skitdyr väska

För ett tag sedan fick jag en väska av C:s moster M-J. Kanonfin och praktisk, och sedan dess hänger den ständigt på min späda skuldra. Idag snubblade jag över samma väska i en boutique. Och fick syn på priset.

Väskan kostar lika mycket som en tur och retur-biljett till Taiwan. Och även om jag gillar den skarpt så skulle jag aldrig lägga ut så mycket pengar på något som man använder för att transportera växelmynt och läppglans.

Och så står jag i evig skuld till M-J, förstås. Hur ska man kunna toppa den presenten på ett hyfsat sätt?

Utan ord. Compact living.

Utan ord hos Pumans dotter. Klicka här.

Curves in all the right places... finally

I femte månaden. Pyret fortfarande ganska dold...

I sjätte månaden hade det börjat hända saker på allvar...

Idag: Lite mer svårdolt?

När det första av de här korten togs i juni var jag i artonde veckan, och tyckte att min mage hade börjat puta på allvar... Jag vet, ni måste tro att jag är fullkomligt galen, men jag tyckte att det buktade ut rejält. Trots spydiga kommentarer om att det enda som putade var min jeansknapp. Möjligtvis. Eller hur, Pumita? ;)
Hehe. Nu är jag snart i vecka 36, och ser ut som på andra bilden. Nu kan vi börja prata mage.
Jag har gått upp ungefär åtta kilo, ingen imponerande viktuppgång, och jag har faktiskt inget som helst intresse av att gå ner dem igen. Jag kan tycka nu - man behöver alltid lite retroperspektiv, när det gäller en själv är man aldrig särskilt klarsynt - att jag var på tok för smal i våras, så om en 4-5 kilo hänger kvar efteråt så är det bara bra.
Dessutom har jag känt mig mycket finare som gravid än innan, och jag vet inte om det beror på att jag får så mycket komplimanger för min runda mage, eller för att C tycker att jag är vackrare som gravid (men det får han givetvis ta tillbaka när jag inte är det längre), eller om det är för att jag har hittat en annan harmoni i mig själv.
En sak är säker, och det är att jag har svårt att inse tjusningen med en platt mage efter att gått runt i flera månader och njutit av mina rundare former.

Bonjour les amis!

Idag är det den svenska högtidsdagen Kanelbullens dag, men här får vi nöja oss med pains au chocolat från bageriet bredvid!
Dagens plan: Strandpromenad, trots lite kalla höstvindar, temperaturen har sjunkit ned mot 17 grader... Brrrr.
Och 17° i fuktiga sydfrankrike (höstigt) är inte att jämföra med samma temperatur i mellansverige (högsommar).
Tröja på alltså...

Svåröversatt

Vissa ord är svåra att översätta till franska, och man behöver oftast krångla in sig i förklaringar om ordets hela koncept, med samtliga konnotationer för att närma sig den riktiga betydelsen.

Fika: Nä, att ta en espresso på stående fot vid baren gills inte.

Mysa: Ordet mysig finns... på frangelska. Cozy. Med franskt uttal, kåzi.

Varuberg: Som man bygger här, men utan att benämna dem.

Lattemamma: Var jag inne på häromdagen. Jag blir nog aldrig en sådan, inte på franskt territorium.

Paltkoma: Försökte jag förklara för en förvirrad fransos en gång. Men lyckades inte ens förklara palt på ett tillfredsställande sätt är jag rädd.

Förfest: Verkar ju vara ett skandinaviskt koncept. Som jag kanske dessutom växt ur?

Till exempel. Men det finns förmodligen otaliga exempel.