Stressen.

Stressen. Hjärtklappningen.
Min bankman ringde mig från Montpellier. (Han som har den stora glädjen att förvalta mina tillgångar - inget större ansvar - sitter nämligen där).
Först undrade han om det verkligen är jag som ligger bakom överföringarna som yours truly försökte göra igår.
Till en mystisk mottagare i norra Sverige, CSN. Han ville bara dubbelkolla.

- Eh, ja?

Sen säger han allvarligt:
- Vi skulle behöva prata. Kan vi ringas i morgon?

Stressen.

- Ja... Rien de grave?
(Man blir ju nervös)
- Non, non. Tvärtom!

De hade tydligen bara reagerat på ovanlig aktivitet på mitt bankkonto. Men jag förklarade för honom att jag gått från mammaledig frilansare till fast anställd. Med fast inkomst.
Njuter lite av detta. Ska bara lugna nerverna efter samtalet.

Dagens outfit.

Handlade lite sommarkläder till mina små igår, och hittade en klänning till Romy som jag först inte vågade köpa eftersom jag visste att Véra skulle älska den, och den fanns inte i storlek 4 år.
Men vad gör det, när nästan 5-åringen lätt går i storlek 23 månader.

Jag är ingen barnexpert, och totalt förvirrad vad gäller storlekar, men det verkar som om ett barn väger kring 14-15 kilo, oavsett om det är 1 eller 4 år. Praktiskt.

Personligen har jag på mig en av Chris favorittröjor (formerly known as) som tvättats lite brutalt och som blev en storlek 34 dam. Man kan säga att vi har suddat ut gränserna mellan garderoberna i den här familjen, allt ditt är mitt. Fiffigt, fiffigt.

I kväll.

Dagens dilemma.

Dilemma of the day: Är varm och lite halvsvettig. Plus har upptäckt tandkrämsfläck på t-shirten så vågar ej ta av mig kavajen.

På tal om tandkräm förresten. Har köpt eltandborste med timglas till Sockergrynet. Alltså, alla dessa skojiga tandborstgrejer som finns för kids? Sjungande tandborstar med sugpropp, timglas och tandkräm med geléhallonsmak?

När sjungande broccoli och bladspenat med kolasmak?

I övrigt har jag bondat med kollegor och gett ett halvt löfte om att spela ping-pong. Oh dear.

När sommaren kom till Paris.

Innerst inne är vi Park-junkies. Älskar storstädernas oaser. Det får gärna finnas sköldpaddor att spana på.

Yours truly som alltid blir lite nervös av kombinationen djupa vatten/orädda kids. Man får hålla ett stadigt tag i nackskinnet. 

Knubbigaste fötterna i Paris sticker fram där bakom. Ägarinnan till dem var lycklig över en hel park full med grus att leka med. 

Spanade även in exotiska djur på grönbete. Jo, mina kids är lägenhetskids. Inga husdjur. Alltså: Intressant. 

Man tvingar även sina barn att ha solhatt och vattenflaska kring halsen. Är ju mycket ovana vid sommar sedan vi flyttade till Paris från vår ö i Medelhavet.

Bercy Village doftar rosor och rosévin. Mycket trevligt ställe att hänga på en lördag i juni...

Med lite trevligt sällskap. Min man matchade både rosor och vin.

Det bubblade mystiskt i glasen, men det vågade vi inte påpeka för den snorkiga servitrisen. Ni vet, i Paris, när man ofta känner att man stör och besvärar när man kommer in på ett ställe där folk borde vara service-minded?

Elin. Hon är egentligen inte min kusin, men vi brukar säga det. Det finns inget bra ord för detta släktskap att min faster är hennes mormor. 

Har känt henne hela hennes liv, men blev lite slagen till marken över att hon blivit en vacker, klok, vuxen kvinna. 

Det här är en grej att testa: Ta valfri park i Paris i juni. Fota. Försök sedan hitta ett foto utan barbröstade män i grönskan, eller fransyskor i bikiniöverdel. Svårt.
Oh well, allt detta för att säga att min kärlek till parker är oändlig.