onsdag 4 september 2013

Surfacing.

Vi är väl överens om att man med heltidsjobb och småbarn ej har någon tid att typ ligga och snyfta på soffan?

Här är det pragmatism som gäller. Och smärtsamma diskussioner i pyttesmå doser.

Det enda vi har sagt nu är att vi inte behöver ha bråttom. Det här är ingenting man kirrar på en helg.
Och vi har tid.

Sen är vi väl inte riktigt pâ samma våglängd. En vill lämna mer än den andra, en vill stanna en vill bort. En har sörjt färdigt det här, en har inte riktigt börjat.

Nu ska jag ägna mig åt krishantering, det vill säga söva övertrötta småsmulor och röja upp i efter middagen-förödelsen.

måndag 2 september 2013

Att hoppa.

Du kommer aldrig att veta varför det blev just den där måndagkvällen.
En av tusen måndagskvällar.

När du säger till den du älskat sâ länge att du inte vill längre. Inte kan längre.
Och precis när orden kommer vet du hur sanna de är.

Och att du trott att världen skulle rämna, rasa, vittra sönder. Och det gör den ju. Allt rasar samman.


Och du säger det igen. Vansinne, givetvis. Galenskap. Du har ingen aning om hur man gör nu, vad är nästa steg? Du är överhuvudtaget osäker på om du fortfarande andas, om det fortfarande finns en morgondag. Du har ingen aning om du klarar dig själv.

Kanske. Eventuellt.

Du vet bara att du ville - behövde - vara sann mot dig själv. Och mot honom.
Det var det viktiga.

Sen är det väl bara att blunda och hoppa. Det har du ju gjort förr, det kan du.

*blundar och hoppar*


söndag 1 september 2013

My girls (my first my last my everything)


Ägnade hela lördagen odelat ât the usual suspects. Chris hade "ledigt" (läs andningspaus), och jag var helt slut efter en intensiv dag med de mest intensiva jag vet.

Inte en sekund dödtid. Inte en sekund utan skratt, skrik, rörelse, ilska, glädje, kullerbyttor, nya ord. Spaghetti i taklampan och nâgon som friserat blommorna pâ balkongen.

Plus att man fâr rollen som allvetande i sin nästan 5-ârings ögon. En hel dag att svara pâ frâgor som:

- Vad äter skalbaggar?
- Existerar det, farmödrar med lângt hâr?
- Vad är det där för bil? (Peugeot)
- Hur säger man Peugeot pâ svenska?
- Varför har du sâ smâ bröst? (Eh...pass.)
- Mamma, fâr Romy  mâla nagellack pâ väggen?
- Varför finns inget hav här?

Etc etc etc. Ad Infinitum.

Hann ej tänka en oavslutad tanke pâ hela dagen. Lika bra, kanske.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...