Kaos

I alla fall nästan. Det är i allra högsta grad kaotiskt nu, och tusen saker som måste göras.
Dessutom har jag fått alla mina fördomar om franska hantverkare uppfyllda. De som senast förra veckan skulle ha fixat klart lägenheten har vi inte sett skymten av, men idag fick vi i alla fall ett livstecken: De undrar om vi vill att de ska avsluta tapetseringen av sovrummet?
Eh, jo. Ja. Helst.

Annars känner jag mig upprymd och exalterad, och har tusen saker att berätta. Men ingen internetuppkoppling och fullt upp.

I'll be back.

Champagne...

...till lunch för att fira flytten.

Vi har gatt runt i de tomma rummen i lägenheten och fantiserat om möbler, men än sa länge är det tomt och ganska obeboeligt, sa tills vidare ska vi husera i M-J:s sommarhus i Porticcio.

Lägenheten är helcharmig; vi har tva igenmurade öppna spisar, och balkongdörr i badrummet.
Note to self: Fixa gardiner innan invigning av badkaret.

Marseille Ajaccio, 19.40

Jag har nynnat Styles gamla dänga Dover-Calais hela dagen, förmodligen på grund av att vi i kväll lämnar kontinenten. I stället för Dovers vita klippor i solnedgång är det les calanques utanför Marseille som kommer att drunkna i ett gyllene sken.

Och i morgon bitti, alldeles lagom till morgonkaffet lägger vi till i Ajaccio. Planen är att lokalisera den mystiske Xavier Colonna, som än så länge har nycklarna till 2, rue Comte Bacciochi.

A suivre...

Ciao, los amigos!

Nyårsafton

De bästa nyårsaftnarna är de utan krav och utan förväntningar. De kvällar då man inte har köpt en speciell klänning och glittriga skor till det speciella tillfället, då man inte vaknar upp dagen efter med besvikelse och smak av avslagen champagne i munnen. I går var en sådan kväll, inga höga förväntningar, inga planer. Vi gick en sen kvällspromenad på Montpelliers ganska folktomma gator, sedan slank vi in på en kinarestaurant där personalen redan börjat plocka in stolarna från terrassen och plastat in all mat, och åt asiatisk buffé.
Och när de sista skälvande sekunderna av 2008 tog slut drack vi lite champagne och skålade för ett nytt år.
Ungefär så var det.

Det var det

Gott nytt, då.

Vad sägs om att njuta av årets första kopp kaffe, en glossig tidning, lyxig frukost, och de chokladpraliner som mirakulöst nog inte slukades i går kväll? Och sedan gå en promenad i en stängd, folktom stad som andas dagen efter kvällen före?

Det låter väl bra?