Powervila för gravida.

Ibland är jag less på att bo mitt i centrum.
Saknar att ha naturen utanför dörren.
Igår drog jag med mig C till Chemin des Crètes.
Det var underbart att efter flera veckors stillasittande och vila komma ut på promenad. Långt ifrån någon powerwalk, och med vilopauser (just nu kan jag bli andfådd av att ligga på soffan och äta glass), men så underbart. Hm... Visionen om en lång löptur hägrar därframme, men det får vänta till våren. Först ska jag vara höggravid, föda barn, och amma.
Egentligen tyckte jag att det kämpigaste efter förlossningen var att få tillbaka förlorad muskelmassa.
Vikten var aldrig något problem, men det där att känna sig så... mjuk och odefinierad. Men så är det, kroppen anpassar sig efter det som är viktigast för tillfället.
Och att vara gravid, föda barn, och amma... är väl egentligen en av de största fysiska och mentala utmaningar man kan utsätta sig för? Men att man är kapabel, det är häftigt.

Utflykt!!

Lördag.
Man kliver upp tidigt.
Äter frukost.
Packar matsäck.
Klär sig foträtt och i shorts.
För att knöla in sig i bilen för transport mot sköldpaddsparken där vi ska ägna oss åt att glo på sköldpaddor några timmar (erkänner, måttligt exciting, lejon eller hajar hade varit bättre, men man gräver så att säga där man står och tager vad man haver, d v s sköldpaddor).
Sedan hitta skuggig plats, gärna under korkek/olivträd/mullbärsträd för picknick-ätande.

När jag var liten var helgerna utflykt. Med bil, picknick och bekväma skor. Inser att jag blivit en utflyktsintegrist som kommer utsätta mina barn för många timmar i naturen. Gärna där man kan titta på djur och plocka blommor.

Älskar utflykt.

Torsdag kväll. Pizza.

Varma kvällsvindar, trevligt sällskap i form av V, C & min vän Shani, och middag pâ bästa pizzerian. Yours truly ser helt galen ut pâ bilderna, men om man bara lägger upp bilder där man ser snygg ut blir antalet sâ himla begränsat. Men visst, jag ser ut som Cheshirekatten där jag sitter och stirrar pâ min efterrätt.

Preggo-nytt.

Lilla smulan i min mage ska tydligen vara ungefär lika stor som en papaya, eller en aubergine.
Jag ser ut ungefär som om jag svalt en vattenmelon.

Annars har min lilla papaya redan vänt sig, ligger långt ned och trycker på ganska duktigt mot utgången. *kniper ihop benen*
Lite av anledningen till att jag helst befinner mig i horisontalläge, och till att Madame le Docteur sade att vi får se till att den här lilla donnan inte har för bråttom ut.
Och jag vill ju njuta av den här graviditeten så länge jag kan, den blir ju ändå ganska kort, mentalt sett.

Fina nya namn på listan: Lou, Anaïs och Nina.

Havet.

När man är tjock och svullen och varm och tung och trött och gravid i största allmänhet så är det lyx att bo vid havet.
Efter att ha skvalpat runt i Medelhavets salta, 25-gradiga vatten en stund så är man pånyttfödd. Att vada runt i vattenbrynet och känna vågorna... Jag kan verkligen rekommendera det. Gör underverk för humör, blodcirkulation och svullenhet.