Vårkväll

Vi gick ut och drack ett glas vin i kväll. Det har vi inte gjort på länge.

Och vi pratade om Italien. Rom. Och Taiwan, mycket Taiwan.
- Ibland saknar jag det, sade du.
- Jag vet, sade jag.

Tänk om vi skulle åka tillbaka en dag?

Sedan gick vi hem med barnvagn och cykel, genom en stad som doftar avgaser och rosor, cigarettrök och nybakade pizzor, och slank in på bageriet på Cours Napoleon för att köpa bröd.

Pinfärsk baguette klockan nio på kvällen. Det hade vi inte på Taiwan.

Äta. Andas. Älska. Skratta. Meditera.

I ett livsstilsmagasin står att vi behöver detta för att må bra:

Mat i så många färger som möjligt
En halvtimmes träning om dagen med rätt andning
Kroppskontakt
Positivt tänkande
Meditation

Äta. Andas. Älska. Skratta. Meditera.

Svårare är det inte.

Café sans lait och en guerillera i köket

Noll mjölk. Svart kaffe. Ouch. Jag vill helst ha hälften-hälften. Minst.

Betraktar imponerat och lite oroat min sexmånaders dotter som inte helt obehindrat, och med en del ilskna grymtningar, men med teknik som en liten guerillasoldat, rör sig från rum till rum på armbågarna. Fort. Väldigt fort.

- Hjärtat, kan du inte bara ligga och jollra på din aktivitetsmatta istället för att kräla runt som en galning överallt, i alla fall tills mamma har druckit kaffe?
- Kaffe scmaffe. Jag har böcker att riva ner, saker att välta, sladdar att äta på, och en luddig matta man kan rycka loss hår från.

När jag beklagar mig lite (stolt ändå) för F-J säger han, lite blasé:
- Chloé har rivit ner vardagsrumsgardinerna flera gånger. Nu har vi byggt stängsel.

Ja, det är det, eller att flytta in i en vadderad lägenhet med fastspikade möbler. Nej, vänta, utan möbler. Det är säkrare.

Ajaccio

Hur var er natt?

Min var ganska sömnlös av olika anledningar, och morgonen inleddes bisarrt nog med att jag hittade min man djupt sovande på vardagsrumsmattan med Véras aktivitetsmatta som huvudkudde.
- Jag tänkte att jag skulle sova här, så slapp jag väcka er när jag skulle upp... Du sov ju så lite i natt, förklarade han när jag väckte honom.

Bra. Tack.

Så nu ska jag sätta mig på balkongen och äta sommarens första jordgubbar med fromage blanc och kanel, och läsa Libération.