"Nu ska jag göra klart tre saker som jag inte hann med idag och jag lyckas inte få barnen i säng. De bara vrålar och jag låter dem dra runt för att jag är så splittrad. Det var det hele!"
Hade inte kunnat säga det bättre själv. Här hemma yrde det spaghetti och badvatten och tårar och hårtussar, och jag bara satte mig och kollade min Facebook för att se om jag eventuellt kunde uppbåda lite energi till medling/uppstädning/truga i kidsen sina gröna bönor.
Sen fick de glass och vattenmelon till middag. Minsta motståndets väg.
5 kommentarer:
Haha att jag ens postade det där. Så nära man kan komma ocencurerad verklighet som man kan :)
Jag älskade det. Det var så nära min egen kväll man kunde komma. Att gå in på sockersöta, glittrande bloggar fyllda med perfektion, it just kills me.
Fast Sara: så kan jag känna ibland när jag läser din blogg. Rosaskimmrande lycka med bubbel på jobbet en vardag, eller croissant/macaron till frukost på jobbet. Eller nymanglade lakan och 3-rätters hos svärföräldrarna i Montpellier, eller Rosévin dagarna i ända i Fontainbleau/Montpellier med fransmannen/maken. För vin känns det som du skildrar varje dag. (Fullt naturligt om man lever i Frankrike)
Jag menar bara att man skildrar/tolkar en blogg utifrån hur man själv mår. Eller? Har jag fel?? Ibland känner jag också: "It kills me" här, beroende på hur jag mår för dagen ...
XXXXX¨
Love you
Isabelle
Oh nej Isabelle! Inser att jag måste skildra min vardag med allt vad den innebär, dvs äktenskapliga gräl, spagetti i taklampan, vrålande ungar och inte ett manglat - eller rent - lakan så långt man kan se. Det är ju därför det är UNDERBART att vara hos belle-maman där allt är i ordning och vinet välkylt.
xxx
Xxxxx
/Isabelle
Skicka en kommentar