Vi försöker intressera Sockergrynet för djur och natur.
- Titta spindeln, Véra! Med sina åtta ben!
Pang. Bom. Klafs. Slurp. Tuggatuggatugga. Spotta.
- Eh... Hjärtat, inte äta spindlar! Ajaj.
onsdag 2 september 2009
LCHF-middag och diaboliserade kolhydrater
Jag blev bjuden på LCHF-middag i går kväll. Mjölfri, urfet pannkaka med vispgrädde, smör och bacon.
Jag är ju ganska skeptisk till den här idén, det har jag skrivit om tidigare, eftersom jag är emot diaboliseringen av kolhydrater och eftersom jag inte tycker att det känns bra att äta så mycket animaliska fetter.
Men i Sverige verkar det nästan ha blivit en religion, det här med LCHF, och guru och andlig ledare är givetvis Madame Dahlqvist, och att försöka diskutera med någon konverterad - eller bjuda dem på potatisgratäng - är som att dra en kamel genom ett knapphål.
Att kolhydrater gör oss feta går jag inte riktigt med på, det som gör oss feta är när vi har ett större kaloriintag än vad vi gör av med. Och hjärnan behöver kolhydrater för att kunna omvandla dem till sitt favoritbränsle glukos. Men det kanske är irrelevant i sammanhanget? ;)
Men nu har jag alltså provat själv att LCHFa. Men resultatet uteblev nog eftersom vi vägde upp hela experimentet med högfettspannkakan med dubbla portioner highcarb blåbärspaj på riktigt - hemska tanke - mjöl.
Men jag förstår mekanismerna i hur man går ner i vikt på det här sättet, eftersom det handlar om att styra insulinpåslagen. Men jag undrar om det i längden är nyttigt? Dessutom är det oekologiskt, dyrare och kanske lite besvärligare än att fortsätta äta lite pasta-pesto när andan faller på.
tisdag 1 september 2009
Mellan fyra ögon
Det här är ju lite... genant, kanske. Men oss emellan. Det här är den nakna sanningen:
Så länge man ammar får man behålla sin fluffiga, glansiga preggo-frissa. Jo, man får det. Typ dubbelt så tjockt, och lite vågigare och lite schamporeklamaktigt hår som man kan slänga med, gärna i slow-mo (Något ska man ju ha för att man dessutom får större skinn på magen, bristningar och ingen mer skönhetssömn).
So far so good.
Sedan slutar man amma (förr eller senare måste man ju det). Och det är fritt fall, FRITT FALL, I tell you.
Jag är rädd för att jag ska bli skallig.
Så länge man ammar får man behålla sin fluffiga, glansiga preggo-frissa. Jo, man får det. Typ dubbelt så tjockt, och lite vågigare och lite schamporeklamaktigt hår som man kan slänga med, gärna i slow-mo (Något ska man ju ha för att man dessutom får större skinn på magen, bristningar och ingen mer skönhetssömn).
So far so good.
Sedan slutar man amma (förr eller senare måste man ju det). Och det är fritt fall, FRITT FALL, I tell you.
Jag är rädd för att jag ska bli skallig.
Inredningsmiss
Dyra köksstolar i plexiglas och en ursnygg soptunna i rostfritt stål med livstidsgaranti.
Ni kan ju gissa hur snygga de är med små kladdiga fingeravtryck överallt.
Ska man ha bebis kan man lika gärna inreda med furu.
Ni kan ju gissa hur snygga de är med små kladdiga fingeravtryck överallt.
Ska man ha bebis kan man lika gärna inreda med furu.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)