Honey, I'm home!

När vi flög in över Ajacciobukten i går så blev jag lite lyckobubblig i magen. L'Ile de beauté var magnifik, som vanligt, och piloterna verkade göra en extra sväng med det lilla planet bara för att njuta av utsikten över Porticcios vita stränder med det lagunfärgade vattnet, lyxvillorna i bergen med sina turkosa pooler, och de sammetsgröna kullarna där dimman fortfarande svepte in topparna i vita slöjor.

Och så ner, ner, ner så att man ett ögonblick tror att vi svävar på vattnet innan Medelhavet går över i landningsbanan.

Och hem till lägenheten, där jag klev in och började le. Det var hemma. I ofärdig inflyttning, omålade golvlister, regn som slog mot fönsterrutorna och en ny buddha över tvättmaskinen. C gjorde misosoppa, ondgjorde sig över de morgontrötta brassarna i brasilienprojektet och släppte inte taget om Vera en sekund.