Denna natten.
Bland flyttkartonger och orkidéer.
När jag kom hem till gamla lägenheten - med möbler men ingenting annat - hade jag inte mina nycklar.
Gick till nya lägenheten och blev förälskad. I ljuset som kommer in från flera håll. I de inbyggda skåpen som jag inte sett tidigare. I lugnet i badrummet. I de alldeles vita, vita väggarna. I de gamla hederliga veckade vattenelementen. I gasspisen.
Fram till småtimmarna tassade jag runt mellan kartonger och skåp. En kopp i taget, en linneservett i taget. I timmar.
Vek och sorterade in. Radade upp burkarna med te i köket, sorterade kryddor och diskade vinglas. Vek kökshandduk på kökshandduk och lade in i skåp. Försökte plocka ner dörren in till köket så att kylskåpet ska rymmas, men där gick jag bet. Haha, obs förstörde ingenting.
Fantiserade om vart jag ska ställa möblerna när de kommer. Sedan rullade jag ut mattan i det som ska bli tjejernas rum, drog fram alla täcken och kuddar jag kunde hitta, och somnade mitt på golvet.
Har sån himla bra feeling med den här lägenheten. Kan inte alls förklara, det bara känns bra.
P.S. Nycklarna till gamla lägenheten? Det första jag fick upp ur min lilla handväska i morse. Weird. Tömde den minst tio gånger i går för att leta? Oh well.
7 kommentarer:
Blir så lycklig att du får bära den där känslan i ditt nya hem. Att du kan andas.
Fascineras fortfarande av friheten som min lägenhet ger mig. Ljuset, luften, lugnet...
Minns fortfarande när jag klev in i hallen på visningen och det gick som en våg av lycka genom kroppen. Viskade i min mammas öra "Här kommer jag att bo." Efter många förlorade budgivningar, som uppenbarligen var menade, hittade jag äntligen hem. Och det hade inte kunnat bli bättre.
Gör den där lägenheten till din. Till bara din. Fyll den med sånt som får dig att må bra, gör dig av med sånt som du inte behöver eller som påverkar dig negativt. Forma lägenheten efter den du är och låt den följa med i den du blir.
Stor kram och välkommen till Sverige!
Det var nog meningen att du skulle tillbringa natten i den nya lyckliga lyan, bra ordnat av de gamla nycklarna. /Maria i Norrbotten
Ja, alltså det kändes nästa magiskt att gå runt där i tystnaden, med allting på golvet, bara vita väggar och tomma ytor... Meditativt och ... ja, magiskt.
Det kanske var menat att jag skulle fyllas med den känslan istället för att sitta i gamla lägenheten och gräma mig över vad som varit?
Det var en klok handväska det där, släng den aldrig :)
Nåt var ju meningen med detta, helt klart. Lovar och svär att jag genomsökte hela handväskan upprepade gånger.
Hm?
Så var det när vi kom till huset där vi nu bor. Jag kände direkt att det var något speciellt, det var vårt, och jag blev nästan sur på de andra som tittade (vad gjorde de i vårt hus?). :) Atmosfären lagras i väggarna. Är så glad att du känner dig hemma nu.
Det börjar vända nu. Livet väntar!
Kram AnnaN
Skicka en kommentar