Dreams.

I natt. En hel, lång natts oavbruten sömn. Var så utslagen av feber och allt att jag längtat hela dagen efter att få krypa ihop i svala lakan och mjuka kuddar och sjunka in i oblivion. 

Och drömde. Om min moster Britt och stort hus med mängder av böcker och vackra trägolv. Om en igelkott som vandrade in och ut ur drömmarna, som den röda tråden i allt.

Och Korsika. Drömde om kristallklara vatten och en sol som värmde ryggen, och varm sand mellan fingrarna, och solreflexerna i vattnet, och den där tiden som ändå var så lättsam och troublefree.
När jag bara var mamma till mina små, tillbringade tidigar morgnar på öde sandstränder med lekande bebis, mina små som lekte i vågorna och vi som vaktade på dem som lata, uppmärksamma lejon från vår plats i sanden.

Den där tiden när barnen var riktigt små och vi levde i ett sorts paradis, utan vardag. Det drömde jag om i natt. Och det var ju ingen dröm. Det hände ju. Skulle vilja ta med mig Vera och Romy till Skönhetens ö en dag, och visa dem var de kommer ifrån. Egentligen.