fredag 15 januari 2010
Promenad i Paris
Katastrof
Ni skulle bli förvånad om ni visste vad en ettåring kan åstadkomma med en vanlig lägenhet inom relativt kort tid.
Ordet stökigt är inte i närheten av att beskriva förödelsen. Det ser snarare ut som efter ett jordskred. Och jag hinner inte med, Sockergrynet är snabbare. Hon drar fram och stökar till dubbelt så fort som jag kan plocka upp och ordna. Det handlar väl om någon sorts kaosteori, antar jag. Kaos och entropi. Ett föremål har en plats där det är ordning, men ett oändligt antal platser där det inte är i ordning. Så sannolikheten för kaos är högre än sannolikheten för ordning. I alla fall med en Honungshumla i lägenheten.
Ordet stökigt är inte i närheten av att beskriva förödelsen. Det ser snarare ut som efter ett jordskred. Och jag hinner inte med, Sockergrynet är snabbare. Hon drar fram och stökar till dubbelt så fort som jag kan plocka upp och ordna. Det handlar väl om någon sorts kaosteori, antar jag. Kaos och entropi. Ett föremål har en plats där det är ordning, men ett oändligt antal platser där det inte är i ordning. Så sannolikheten för kaos är högre än sannolikheten för ordning. I alla fall med en Honungshumla i lägenheten.
Jardin du Luxembourg
Den tungt grå himlen, mina frostbitna kinder och det faktum att jag är helt ensam vittnar om hur kallt det faktiskt var...
torsdag 14 januari 2010
Paris mon amour
.
Kaffepaus igen för att värma händerna och för att försöka lokalisera mig. Det spelar ingen roll hur ofta jag är i Paris, jag tycks aldrig veta om jag befinner mig på Rive Gauche eller Rive droit... Men att gå vilse är ju hela tjusningen med att resa. Hur skulle man annars upptäcka nya platser?
Miam
Söndag: Kinesiskt på hotellet
Måndag: Libanesiskt i Marais-kvarteren
Tisdag: Marockanskt i Montparnasse
Onsdag: Kantonesiskt i Denfert-Rochereau
Vad gäller mat var för övrigt onsdagens lunch på caféterian i Louvren veckans lågvattenmärke. Dyrt, äckligt och ganska ocharmig miljö överhuvudtaget. Tar helt död på eventuella kulturella förkovranden dessförinnan. Totally kills it, I tell you. Men efter att ha tillbringat tre timmar med Rubens, Da Vinci och sju högstadieklasser från Yokohama är man beredd till lite vad som helst.
Måndag: Libanesiskt i Marais-kvarteren
Tisdag: Marockanskt i Montparnasse
Onsdag: Kantonesiskt i Denfert-Rochereau
Vad gäller mat var för övrigt onsdagens lunch på caféterian i Louvren veckans lågvattenmärke. Dyrt, äckligt och ganska ocharmig miljö överhuvudtaget. Tar helt död på eventuella kulturella förkovranden dessförinnan. Totally kills it, I tell you. Men efter att ha tillbringat tre timmar med Rubens, Da Vinci och sju högstadieklasser från Yokohama är man beredd till lite vad som helst.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)