måndag 13 maj 2013

Team building.

Nästa vecka: Team building-dag med jobbet.
Och jag är tydligen utsedd till team-leader över mitt lag. Med en bunch people jag knappt känner.
Not sure I have it in me.

Vi ska ha gympaskor och regnjackor och jag hoppas att det i alla fall inte handlar om typ... bågskytte? Eller orientering? Eller... brännboll? For the love of god, inte detta.

11 kommentarer:

Hella i england sa...

Jag blir alldeles kallsvettig när jag tänker på alla de sk team building eller kick off resor som vi hade när jag var anställd i Sverige. Den ena käckare än den andra. Och alla med förutsättningen gympaskor och regnjackor. Jeez.. Lycka till med den min vän!

Alexandra sa...

Tyckte inte det var så illa när vi hade liknande i högstadiet? Men det kanske är skillnad. :) Där fungerade det i alla fall ganska bra. Lycka till!

Sara sa...

Hella: *ryser*

Alexandra: Alla tankar pâ högstadiet fâr mig att rysa. ;)

Anonym sa...

Hoppas säck eller springa med sked med potatis på i munnen på snabbast tid eller pricka flaska med en pinne i snöre mellan benen... fy. Utelekar går fetbort! Den som hittar på sånt skall ha ett skott i pannan :)

/Å

Anonym sa...

Vilken otacksam inställning ni alla har i kommentarerna. (Utom möjligtvis saras egen kommentar som snarast var ett självkritiskt inlägg. och det är klart du klarar det galant. du är knappast slumpvis utvald. :)) Någon, troligen en chef, har försökt tänka till och skapa möjligheter att alla ska lära känna varandra och må gott ihop för att skapa ett bra arbetsklimat. Att alla ska tycka det planerade är kul och fantastiskt är ju en utopi, men att förvänta sig att alla gör sitt bästa och inte gnäller kan man göra. Det blir i te bättre än man gör sig och alla, medarbetare såväl som chefer samskapar till en god stämning. Positiv feedbsck och bidra själv till teambackaktiviteter i stället. Det växer alla av. /Lisa

Anonym sa...

Jag menar "ett skott i pannan", anonym. Hur kan du uttrycka dig på det viset om något sådant här?/ lisa

genomseklerna.blogspot.com sa...

Nej!!!

Cissi sa...

Håller med lisa (anonym). Vad är det som ärså hemskt? Var glada över att ni jobbar på ett ställe där nån bemödar sig om att sätta ihop en aktivitet, budgetera & planera in det. Alla arbetsplatser är inte så.

Sara sa...

Min konsternation är själva grejen med att vara lagkapten. Och traumatiska minnen frân högstadietiden. ;)

cruella sa...

Jag tycker sånt är döläskigt - men när det väl rullar igång brukar det vara kul. Den mest ambitiösa var när jag jobbade på Microsoft på Irland. Två dagar med diverse uppdrag typ Fångarna på fortet (fast utan spindlar och höga höjder). Samarbetsökningar där olika kompetenser kom till uttryck. Bära vatten, dyka, skriva pjäs och uppföra den, flänga runt i bil och leta ledtrådar... Ja jäsiken. Lycka till!

Alexandra sa...

Sara: Haha, aj då! Men det går säkert bra ... Du får berätta hur det gick sen! ;)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...