När 3 minuter känns som en evighet.
Bebis sovit sött till midnatt, sedan inte alls.
Klockan sex ger man upp och börjar dagen.
Man gör the zombie-walk ut i köket.
Man fixar kaffe i sin French press-bryggare.
För att återfå någon sorts livsvilja, någon sorts personlighet.
Tre minuter ska man vänta på att kaffearomerna ska spridas ut i det heta vattnet.
Tre minuter, en evighet.
Men man kan alltid kolla facebook. För lite mello-reaktioner.
2 kommentarer:
Mycket igenkänning på det där... Keep strong!
Men herregud vad glad jag blir över att ha hittat till din undebara blogg! Mitt liv handlar plötsligt också mest om skrikiga bäbisnätter och nästa kaffefix. Och kakor och mat!
Skicka en kommentar