Herregud, i tisdags började hon franska trean. Kom hem och skällde på mig för att jag ej lärt henne att skriva skrivstil ("oroa dig inte, mamma skriver inte heller skrivstil") och hade helst velat sova på skolan.
Oh well. Snart skriver vi in henne på the Business School Insead i Fontainebleau.
Och angående dunvästen hade vi kanske inte samma uppfattning om huruvida det är ett bra plagg i den heta sensommaren, men, ni vet, den är ny.
4 kommentarer:
Nu minns jag inte mer om jag kommenterat tidigare eller inte (satt i bussen då jag läste att ni skulle gå skilda vägar, och kom lite av mig – höll på att missa min hållplats i upprörelsen), men jag ville också bara säga att jag tycker du är stark, och att allt brukar gå så som det är meningen att det ska gå. Det ordnar sig, på sätt eller annat. Kram från en trogen läsare.
Tusen tack för fina ord. Det är lite tufft detta, men nu är the only way out: Through.
Euhh, ok, dunjacka pâ morgonen, men vi har just nu över 30° sâ jag hoppas att hon har tagit av sig den nu.
jag minns en frank brevvän jag hade i mellanstadiet, hon skrev på den snikligaste skrivstil... E de så man gör i le france? Och i övrigt, kämpa på det blir bra!
Skicka en kommentar