söndag 1 september 2013
My girls (my first my last my everything)
Ägnade hela lördagen odelat ât the usual suspects. Chris hade "ledigt" (läs andningspaus), och jag var helt slut efter en intensiv dag med de mest intensiva jag vet.
Inte en sekund dödtid. Inte en sekund utan skratt, skrik, rörelse, ilska, glädje, kullerbyttor, nya ord. Spaghetti i taklampan och nâgon som friserat blommorna pâ balkongen.
Plus att man fâr rollen som allvetande i sin nästan 5-ârings ögon. En hel dag att svara pâ frâgor som:
- Vad äter skalbaggar?
- Existerar det, farmödrar med lângt hâr?
- Vad är det där för bil? (Peugeot)
- Hur säger man Peugeot pâ svenska?
- Varför har du sâ smâ bröst? (Eh...pass.)
- Mamma, fâr Romy mâla nagellack pâ väggen?
- Varför finns inget hav här?
Etc etc etc. Ad Infinitum.
Hann ej tänka en oavslutad tanke pâ hela dagen. Lika bra, kanske.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)


6 kommentarer:
Jag älskar de här inläggen!;) med vardagsbetraktelser.
Känner väl igen det där intensiva...de är aldrig still liksom ;)
Om de mina ändå hade kommenterat små bröst och inte varför mina musklerar "dallrar" när de slår till på överarmen :-)
Haha, den där frågeåldern! Kommer ihåg både mina egna och mitt aupairbarn, han var också fem när han under samma korta bilfärd tiöl skolan fyrade av frågor om
Hur gör man tändstickor?
Vad är järn?
Varför dödade de Jesus?
Intressanta frågor allihop, men inte helt lätta att svara på. Särskilt inte på franska efter ett halvår i Frankrike...
Haha! Jag blev ofrivilligt indragen i en lek med min treåring idag....allt började med "du är pappan, jag heter Rosa och jag har en turkos toalett..." ;-D
haha! underbart att läsa! förstår att din hjärna (och kropp) arbetar till 200% när du är med dina små :) tack för en fin blogg! kram
goa småttingar! <3
Skicka en kommentar