1 journalistutbildning.
1 Ph.D
1 bröllop
1 år i Taiwan
5 år i Frankrike
6 månader i Luleå
X antal resor
Barcelona
Tokyo
Hong Kong
Sienna
Lyon
Taipei
Florens
Osaka
Hudiksvall
Rom
Kyoto
Venedig
Paris paris paris et paris encore
Nice, Cannes, Monte Carlo, Monaco, Avignon etc etc etc
Korsika. Skönhetens ö, Island of Beauty, la montagne dans la mer, mitt Alcatraz.
In transit. Alltid i rörelse, kanske utan att någonsin ha landat.
I rörelse, framåt.
Två
små
barn
de
mest
efterlängtade
i
hela
världen
ett
sockergryn
en
smula
När ni föddes stannade världen tiden alltet och allt blev ljus och mening
Ni är summan av oss bägge och mycket mer ändå
I er ser jag mig själv, och honom och alla ögonblick tillsammans som lever i er, i oss
När ni föddes blev jag en helare version av mig själv
En bättre människa
Som visste mer vad hon ville
Ett par omgångar parterapi
Ett par omgångar individuell terapi
för att förstå och rensa
Alla dessa dagar nätter morgnar morgonkaffe stressiga dagar vackra dagar
skratt
och gråt
ovisshet
lycka
Vaknätter
Spaghetti i taklampan
Tuschpenna på tapeterna
Nagellack på kylskåpet
Uppkräkt mjölk på vänster axel (symbol för himlastormande kärlek)
Bära barn, mata barn, trösta barn, amma barn, söva barn, natta barn, promenera barn, para ihop strumpor, vika kläder från storlek 50 centilong och som bara blev större och större, koka nappflaskor, vispa välling, bita bebiskinder
Era kinder, era sammetshuvuden, era små händer om mina fingrar, era skratt
Våra barn
Ni ska vara så säkra på vår kärlek till er att ni aldrig ska behöva reflektera över den
Vila i den, tryggare kan ingen vara
Jobb också
Forskningsprojekt
Frilansprojekt
Undervisning
Turism
Finansvärlden
Universitetsvärlden
En skriven roman i en skrivbordslåda en hårddisk
Drömmarna & planerna
Besvikelser
Uppfyllda önskningar
Alla människor som kom och gick
Alla andra
Vi fyllde dem väl, dessa år.
Hade vi tråkigt någon gång?
Never ever.
Din hand i min fast mindre och mindre ofta
Din blick i min fast mer och mer sällan
Du i din blick som kanske inte var där
Jag i din blick, hur jag bleknade och blev tråkigare
Men början av historien. Den såg annorlunda ut. Ända hit? Aldrig stannade vi upp du och jag.
Never ever.
Att spara. Med sidenband kring. Att aldrig glömma. Att alltid alltid alltid vårda.
27 kommentarer:
och tårarna rinner över mitt tangentbord
och jag inser även hur otroligt mycket och djupt jag älskar min egen man
Kram på dig fina.
/angelica
Så vackert! Att spara alla de där underbara härliga minnena, från tidigare kapitel av livet...
För att kunna gå vidare!
All styrka till dig!
Men åh, så vakkert! Og så vemodig.
Nå får du meg til å HULKE kl 09:30 om morgenen (det hjelper nok IKKE med preggohormoner).
God klem til deg, i disse tøffe tider..
Oh, också här fuktas ögonen.
Så ofta som jag tänkt på om det vore bättre att gå skillda vägar.. Om man orkar kämpa? Gräla? Välja den trygga,vana, vägen?
Det kräver mod och övervägande.
Kraft till er, båda, alla!
Vilken fin och innehållsrik summering att titta på när man bara tycker att tiden springer iväg. Så mycket de här åren har burit med sig och så mycket olika ni upplevt tillsammans. Verkligen fint att spara med vördnad och kärlek.
Vad vackert du skriver! Och så mycket ni hunnit med...
Jag hoppas att allt går bra, både för dig, mannen och era underbart söta flickor! Känner igen mig lite, funderar mycket på om jag verkligen kan fortsätta så här men har en sådan ångest över barnen och över att bryta upp familjen...
Kram Anette
Men...!
Alltså, när livet lugnat ner sig en smula är det väl dags att ta fram romanen i lådan. Jag menar, som du skriver så måste det vara ...så...bra!
Anna N
Brööööl, vad vackert!
Här sitter jag och blev alldeles berörd, helt oväntat en fredagsmorgon. Ord som verkligen berör. Något som vi kanske alla har varit med om på ett eller annat sätt, med eller utan barn, med eller utan uppbrott...Vackert och vemodigt.
Du skriver så otroligt bra! Tårarna rinner och det gör så ont i mitt hjärta - kan bara tänka mig hur det då känns i ditt!
Kram och lycka till!
//Lapinette
Jag jobbar två jobb, har man, 2 barn, hus och är för trött att läsa på kvällen . Din blog är som en liten mini roman varje dag. Du skriver så himla fint och roligt och rörande...Borde absolut ta ut romanen från lådan. bamse kramar från en Lule bo I USA
och där brast det även för mig
Gripande, vackert, klokt.
Nu kunde tårarna inte hålla sig borta... så vackert.
Så fint skrivet!
Så fint, så värdefullt att kunna minnas det så, spara det.
Jag är så ledsen för er skull, att det inte går att fortsätta, men samtidigt glad för din skull att du har tagit det beslut som är rätt för dig. För när jag läser vad du skriver känns så tydligt att du tänkt igenom detta, tycker jag, att steget du tar i världen utanför bara är den nödvändiga fortsättningen på ett som du redan tagit inom dig.
Tänker på dig och tycker att du är väldigt stark som vågar och orkar.
/Anna
<3
kärlek, mod och styrka
Tårarna rinner, så fint skrivet! Jag önskar dig och din familj all styrka och stort lycka till!
Du är otroligt duktig på att sätta ord på känslor så att vi, dina läsare, kan känna igen oss, jag hoppas att du tar dig ur den här krisen så stark. Som möjligt. Och jag väntar också på att den där romanen ska få komma upp ur bylådan. Kram från Lisa i Spanien
Poesi. Hjärtskärande poesi. Den här texten ska du spara med sidenband och ge åt dina söta flickor när de vuxit upp till vackra damer.
Sara, nu när du vågat ta det här steget vågar du också släppa den där romanen! Jag vill läsa!! /ulrika
Du skriver knivskarpt vackert.
Som alla andra skrivit, så vackert. Du har en förmåga att sätta print på det man bara tänker.
Be strong girl!
Tänkte på dig så sent som igår, eftersom jag blivit så usel på att läsa de bloggar jag helst av allt vill läsa. Tänkte faktiskt till och med på när ni skulle separera och du upptäckte att du väntade R.
Så går jag in idag, och läser detta. Så vackert; så vemodigt. Inte sorgligt, men ändå. Ni kommer ju alltid vara betydelsefulla för varandra. Ni har ju delat mer än många hinner med under en livstid.
Du har den allra allra finaste bloggen! <3 Önskar dig all lycka! Stor kram
Tårar på buss. Gömmer dem. Hoppas innerligt, du vän i etern, att det blir bra. Du är färgstark för mig, men viktigast att du är det för dig själv.
Phu.
Oj. Mitt första besök här. Kollade på ett recept på paj. Kommer att komma tillbaka ofta, ofta.
Lycka till i ditt liv. Kram.
Tack tack for fina kommantarer! Det later kanske markligt, men jag har sant stod i er... Och att nin tar er tid och orkar skriva! Och Linda, valkommen!
Skicka en kommentar