Snön hade fallit i morse. Ett tunt, vitt lager nysnö på altanen, ned mot sjön.
Och tårarna kom.
Hjälplöst, handlöst.
Kanske för att jag låter dem.
Kanske för att himlen är mörk och stjärnkalr, kanske för att jag tillåter mig att känna konturerna av vad jag förlorat.
Oh well. Smuttar champagne. Njuter av gott sällskap. Tänker på nästa jul. Då allt det här är bakom mig. Då världen är ny. Igen.
6 kommentarer:
Man får uppfinna världen många gånger om här i livet. Det är nog det som är livet skulle jag tro. God jul!
Ja, det kanske är det? God jul fina Hanna!
Läste Ann Söderlunds blogg. Hon har nyss börjat blogga på mama.nu. I ett av de första inläggen beskriver hon förra årets skilsmässojul och hur det senaste året har blivit bättre och bättre. Lite inspiration, kanske?
Finaste Sara..
Detta är min första skilsmässojul också..
Jag tror att nästa jul och år blir bättre, både för dig och mig. Det tror jag iofs alltid för egen del men det blir inte alltid som jag tänkt mig och då tröstar jag mig med att nästa åtminstone inte kan bli värre. 2013 hann bli både det sämsta och bästa på många sätt, men jag blev klokare, läkte ihop lite, blev försiktigare med allt från hjärtat till bilkörning. Nog blir det bra Sara. Kram, Maria i Norrbotten. (som först bara trodde det var en fnurra eller svacka, sorry för det, nu förstår jag bättre och tror du får det bra med dina fina)
Det är den. Ett nytt år, en ny jul och allt har fått sätta sig i nya former. God jul och fortsättning fina Sara. Länkkärlek från mig idag. Du ska vetsa att dina ord är magiska. Du har det! DET! Mitt i dina ord.
Skicka en kommentar