On the road

När man varit borta från Sverige länge ser man det lite på ett annat sätt. Jag satt på Arlanda i går, drack grönt the och åt en ostfralla (Jo, man måste passa på), och betraktade alla människor. Alla svenskor med nyblonderat hår och stuprörsjeans, och alla svenskar med jeans, kavaj och halsduk. Som pratar svensk-engelska i öronsnäckan och dricker starköl i loungen. Den trevlige mannen med mellanösternbrytning som tar hutlöst betalt för de torra ostfrallorna och mineralvattnet. Och som ber om ursäkt för det.

Jag drabbas alltid av en märklig känsla när jag reser iväg, och den här resan har jag ändå gjort så många gånger, men det handlar om att lämna någonting bakom sig. Bitterljuvt och vemodigt. Att alltid längta tillbaka. Lite. Men att ha valt någonting annat.

Sedan genomgick jag en kris inne på damtoaletten när jag tryckte för hårt på tuben med min dyra japanska concealer, och jag fick torka Kanebofoundation från spegeln med toapapper. Gick sådär.

Planet till Paris var fullt med helgshoppande svenskar, och fransmän och fransyskor som besökt Europas hetaste huvudstad. SAS-personalen envisades till fransmännens och fransyskornas förvåning att ropa ut all information på svenska och engelska. Det fanns inte en engelsman i planet. Men vi skandinaver gillar ju när man pratar engelska med oss. Det gör inte sydeuropéeer.

Väl i Paris drabbades jag av ytterligare en känslostorm när en man i täckjacka och toppluva klev in i RER-tåget med sitt dragspel och sjöng den vackraste sång jag någonsin hört. Övergivet, ensamt och hjärtslitande, på ett östeuropeiskt språk jag inte kunde identifiera. Jag rördes till tårar och tömde mina fickor i hans toppluva.

Jag älskar TGV-tågen med sina breda, bekväma fåtöljer, bordslamporna och fina gardiner. Halvnio åkte jag från Paris, ner mot mitt Medelhav (helt otroligt; 80 mil på tre timmar), och jag satt först i baren med en sandwich och tjuvlyssande på middagsätande resenärer, när jag sedan gick till min plats räknade jag till 8 exemplar av Stieg Larssons sista bok uppslagna i knät på andlösa läsare. I min vagn. Larsson kicks ass.