Jag har ingenting emot mode. Inte alls. Jag älskar kläder och bläddrar flitigt i glossiga magasin för att hålla mig à jour med om det är smala eller vida jeans som gäller (även om jag för den sakens skull aldrig överger mina smala, mörka jeans). Men ibland undrar jag om de inte driver med oss?Jag anammade inte lackleggingsen. Inte heller de där byxorna som har grenen vid knäna, nej, inte ens på yogapass i en illa upplyst lokal (Och det är jag inte ensam om). Och inte de vida jeansen, men det beror mest på att de får mig att se ut som om jag är mindre än Ashley Olsen. Jag hade aldrig yllesockar i lackpumps. Inte ens svart nagellack. Och det tog tid innan jag föll för de slimmade jeansen, eftersom jag tyckte att det såg så fånigt ut med platta skor. Klädd så kunde jag misstas för ett fjortonårigt popsnöre. Men jag föll ändå, även om jag aldrig kan ha dem utan klackar.
Och det senaste i Frankrike - hos er också? - är vad de kallar le pantalon carotte. Morotsbyxan.
Okej, nu tittar ni på bilden och tänker, jamenvadådetserjusnyggtut.
Men. Grejen är att man bör visualisera sig själv i de där byxorna (Man är inte nödvändigtvis 180 centimeter lång till sina 50 kilo). I sin egen omgivning. Och med sina egna bekantskaper som kanske inte nödvändigtvis vet att man är i frontlinjen av alla trender, utan mest tycker att man har ganska konstiga byxor. Ni har inte heller den där bilen. Och kanske inte heller en väska som går loss på två månadslöner.
I nya Elle fanns en grej om en annan hösttrend: Le boyfriend jeans. För stora, baggy jeans med hål på knän och lår. Som ska se ut som om man lånat dem av sin boyfriend (Även om de i rätt storlek kan få folk att tro att man har en boyfriend som väger 50 kilo till 160 centimeter). Det kan se snyggt ut på les people i Gala, lite decalé på röda mattan, men i mitt liv fungerar det bäst när jag flyttstädar eller krattar löv.
Så hörni, vi skippar morotsbyxan och the boyfriend jeans, och håller fast vid våra trofasta smala, mörka. Som dessutom är de mest smickrande.
5 kommentarer:
Ja, jag håller med. Mörka smala. Okej, ljusa smala funkar också. Bara de är smala.
Jag behöver köpa jeans, kom jag på nu. Carottebyxorna skippar jag dock.
Alltså jag såg "boyfriends trousers" redan förra våren, alltså 1,5 år sen i Singapore.. Men de såg mest ut som chinos typ. Tror jag fotade en bild för att det var så motsägande, boyfriend trousers-skylt i skyltfönstret och kvinnliga skyltdockor..
jag tror att du skulle passa utomordentligt bra både i carottebyxorna och pojkvänsbyxorna, det gäller bara att gå in i det för 100%!:)
Med risk för att att bli helt utan medhåll, så gillar jag boyfriendjeansen (om än helst utan hål och inte för baggy). Och svart nagellack. Och vida jeans. Och smala jeans, för all del. Carotten står jag över. Det handlar nog lite om vad man har för kroppsbyggnad. Jag kräver en del stajling för att bära upp de smala jeansen, lite mer än bara klackar. Då är man tacksam för alternativ.
Johanna: Yes, vi är på samma våglängd!
Christel; Asiaterna ska alltid vara först...
Marie; Ja, det är nog tricket. Att inte tveka en sekund om det är snyggt eller inte. ;)
Mi; Men jag är säker på att vi har MASSOR av andra saker gemensamt. Bara inte boyfriendjeansen.
Skicka en kommentar