Örthonung mot halsont.Paracetamol mot huvudvärken.
(Jag är inte bara gravid, jag är sjuk också)
Det är den ändlösa sommarens fel.
Är inte gjord för 30° i oktober.
Och väntan... Jag bara tänkte att bebisen skulle komma helt oannonserad, som en verklig surprise 3 veckor före det där datumet man stirrar sig blind på. Men liten bebis verkar ha slutat att ha bråttom. Längtar efter henne men passar på att vara bara Véras ett tag. Je suis la princesse de maman, säger hon.
Je suis mammas ässklin, säger hon också.
Jag vet bara att jag är en tusen gånger bättre mamma nu än för tre år sedan. Den nya bebisen får en lugnare, tryggare mamma. En med helt andra förutsättningar och en annan tro på framtiden.
Nu längtar jag efter höst. Riktig, flammande, iskall höst.
Blodbristen gör mig andfådd, okoncentrerad och mitt hjärta slår alldeles för fort.
Dessutom har mina armar domnat bort. Säkert helt normalt och jättevanligt.
5 kommentarer:
Armdomningarna är nog karpaltunnelsyndrom, inte helt ovanligt under graviditeten och en del får det efteråt (det normala är att det släpper efter förlossningen, som alla andra konstiga symptom man kan få). Jag fick det efter förlossningen, höll i sig ungefär ett halvår. Värst var det på morgnarna, antagligen för att man ofta knyter nävarna medan man sover (läste jag, har ingen aning om huruvida det stämmer).
Usch tråkigt att bli sjuk på kuppen. Hoppas du snart mår bättre!
E: Karptunnelsyndrom? Aldrig hört talas om, men riktigt obehagligt... Efter den här graviditeten är inga graviditetskrÄmpor främmande för mig!
Christine: Ja, usch, och jag som hävdar att jag aldrig är sjuk dessutom.
Karpal är oftast inte farligt i alla fall. Och behöver oftast inte åtgärdas på något särskilt sätt. Jag håller tummarna för att dina domningar försvinner när liten tittat ut!
Har samma! även benen domnar. Tyckte det blev sämre med tajta kläder. Om du känner domningar under dagen kan du kanske prova lösa, mjuka kläder. Vet inte om det var bara ett sammanträffande eller faktiskt kan fungera för dig men mitt stalltips. Har även ont i handlederna och känner igen dina andra symtom fast anemisk är jag inte längre och det är underbart. Det är synd om dig!
Skicka en kommentar