Att äta pannkakor på Le Chandeleur är snudd på institutionaliserat och ingenting man ifrågasätter. Barnen får pannkakor på skolan, man äter pannkakor hemma, på jobbet, överallt.
Med nutella, florsocker, sylt, kanel, grädde and what have you? Vuxenversionen: Häll rom i smeten och flambera dem i Grand Marnier.
Mina barn är riktiga pannkaksätare, och eftersom mellanmålet på skolan dragit in och de inte klarar sig utan mellis fram till middagen 19.30, så har de alltid med sig varsin pannkaka i väskan. Hade planer på att göra pannkakstårta till ikväll, men med föräldramöte - but why - som förmodligen varar i tre timmar (alla dessa föräldrar som i evighet amen vill tala inför alla andra föräldrar om Kenzos eller Camilles elles Honorées framsteg eller baksteg). Oh well. Comes with the territory.
Franska föräldrar är så ängsliga med det där med skolgång, det ska vara rätt skola, alla rätt på proven, och från och med att barnen är blöjfria börjar man planera deras högre studier. Jag som mest vill att mina barn ska vara glada och lyckliga spelar inte riktigt i samma division. Oh well.
Vad jag vill med detta rafflande inlägg? Eh. I get back to you?
5 kommentarer:
Hurra för pannkakor, bu för skolstress. Hur mår franska skolbarn, pallar de med den där pressen? Jag har ju en och annan fransk vän i förskingringen med barn som nu går i high school, och även om vi på något vis åå utan resonerarar likadant - eget ansvar, viktigast att må bra - så tolkade vi nog vägen dit väldigt annorlunda. "Du får göra vad du vill, det är ditt liv, men inte ta sabbatsår innan du börjar på prestigeuniversitetet."
Det är klart, det här var expats som spenderat en förmögenhet på ungarnas skolgång i utlandet. Men jag tror inte att det bara var det. En väldigt tuff och samtidigt desillusionerad attityd av "stå på dig, annars gör någon annan det". Jag kände mig verkligen som en slacker.
Jag vet faktiskt inte hur ungarna tar det... Det beror ju så mycket på. Mina är ju så små än och de ÄLSKAR skolan, men jag sätter ju ingen större press på dem heller.
Vera som precis fyllde sex har skolkamrater som dessutom har tusen aktiviteter utanför skolan, typ piano och körsång och balett och engelska, vi nöjer oss med gymnastik två gånger i veckan, mer skulle jag inte hinna. I många fall verkar det som att det är föräldrarna själva som hade hoppats på en annan karriär eller skolgång som vill att barnen ska lyckas med det som de själva inte gjorde. Ibland verkar det som om att barn med akademikerföräldrar är lite mer relax med sina egna barn, än föräldrar som vuxit upp som barn till föräldrar utan högre utbildning, de blir ofta mer stressade vad gäller sina egna barn. Obs: Helt personlig observation. :D
Men är inte de där mötena ganska meningslösa. Jag har allrid skickat min sambo och själv varit hemma med barnet. (Min sambo gick innan det var slut ena gângen).
Jag vet inte riktigt om jag tycker franska föräldrar gör ett särskilt aktivt skolval. Jo kanske högre upp i âldrarna dâ blir ju systemet elitistiskt? Maternelle och primaire tycker jag mânga verkar välja den närmsta kommunala skolan. Men det är vanligt att man byter skola ett par gânger under sin skolgâng och skolan är pâ allvar fran college? (mellanstadium?) Dâ gör man ett mer aktivt skolval och ännu mer frân lycee dâ är det viktigt vilken skola man gâr i och det finns föräldrar som köper bostad för att hamna i rätt upptagningsomrâde. Sedan gâr ju kanske knappt hälften??? av franska barn i katolska privatskolor. Det är ju ett mer aktivt val. Franska skolan är ju mer krävande än svenska skolan. Mer läxor och mycket mer matte, men inte lika bra undervisning i naturvetenskap? Men om man jämför med England âr det som natt och dag. Där kan man tala om aktivt skolval, och dyra privatskolor, upptagningsomrâden och att planera barnets skolgâng innan barnet ens är fött! Min unge är ju 3 och det jag saknar frân Sverige är fler pedagoger, mindre grupper och att barnen är mycket tröttare efter en "skoldag" sâ man fâr lägga mer fokus pâ att försöka se till att barnet kan vila upp sig pâ kvällar och helger...
Sabbatsâr värderas inte i Frankrike; men värderas som erfarenhet i England och Sverige. I Frankrike mâste man ha ett CV utan luckor i skolgângen däremot brukar barnen inte sommarjobba?
Skicka en kommentar