Albi mon amour

Jag har en ny förälskelse: Den vackra medeltidsstaden Albi. Albi ligger i regionen Midi-Pyrénées, och genom detta pittoreska paradis flyter floden Tarn, som ett smaragdfärgat band. Alla franska städer med självaktning
bör ha en konstnär eller filosof med band till staden och för Albis del kan man skryta med att vara hemstad till Henri Toulouse-Lautrec (och jag måste erkänna att jag var övertygad om att T-L var ett asfaltsbarn från Paris, i princip född i de sammetsklädda, rökinpyrda salongerna på Moulin Rouge. Men jag hade fel). Albi var också bas för pastellproduktion, något som gjorde albiborna lyckliga och rika under renässansen, och något man kan ana när man ser alla dörrar, fönsterluckor och arkitekturala detaljer i pastell.
Gatorna är kantade med korsvirkeshus, och tegelbyggnader i olika nyanser av rött. Man kan ägna timmar åt att bara strosa längs gatorna och i gränderna som är som tagna ur en saga - men med alla butiker, caféer och restauranter man kan önska sig, givetvis. När man tröttnat på att strosa runt kan man ge sig i kast med kloster, katedraler (Sainte-Cécile är ett imponerande byggnadsverk) , palats, hôtels particuliers från tusentalet, små chateaux från renässansen, och givetvis Toulouse-Lautrec muséet. Eller en båttur på Tarn. Allt detta i en stad med knappt 50 000 invånare. Om ni en dag befinner er mellan le bassin aquitain och centralmassivet, eller kanske är på besök i grannstaden Toulouse, missa inte Albi. Äter bra gör man också.