Jag vaknade av åskan i natt. Det var alldeles över oss, och fönsterluckorna skakade. Sedan drog det förbi, men jag öppnade fönstret och låg och lyssnade till regnet som vräkte ner utanför.
Jag älskar regn på nätterna.Det påminner mig ibland om när vi låg i tält när jag var liten, och regnet slog mot tältduken. Camping har jag senare försökt att undvika, jag är ganska bekväm av mig, men det är någonting så mysigt med de där minnena. Kanske bor det en liten campingromantiker i mig?
2 kommentarer:
Jag kommer ihåg regnet mot kapellet när man var ute med båten. Tror det är en trygghetsskänsla. Bär den med dig!
Jag minns också regnet från barndomen! Vi låg uppe på vinden i sommarstugan och lyssnade på hur regndropparna smattrade mot taket. Det var rogivande! Lätt att somna då.
Skicka en kommentar