Jag misstänker att det är stora skillnader mellan att vara gravid i Frankrike och att vara gravid i Sverige, precis som det säkert finns stora skillnader mellan alla europeiska länder. Till en början kändes det franska systemet nästan för mycket, men nu känns det tryggt med det team som jag har omkring mig. En generalist, en obstretiker (Madame le Docteur, som varit med från början och som också kommer att vara den som förlöser mig), en ultraljudsläkare, en psykiater och månatliga laboratoriekontroller för alla upptänkliga saker.
Och nu har "mitt team" utökats med en barnmorska. Barnmorskor verkar inte alls ha den roll här som jag tror att de har i Sverige, och det här är den första jag träffat.
Och Hélène uppfyllde allt som jag föreställt mig - exempelvis hade hon inspelat babyjoller som ringsignal på mobilen.
Vi kom in till på hennes kabinett (hon är privat förstås, som en stor del av fransk vård), där vi fick ta av oss skorna (något man aldrig gör i Frankrike) och sitta i mjuka soffor i ett rum fyllt med pastellfärgade kuddar och dynor. Så pratade vi lite om hur jag mådde, och vad vi förväntade oss - ingen aning, faktiskt - sedan fick vi en rosa låda med små handdukar, vattenflaska att ha med till sjukhuset, kräm mot bristningar, ett par böcker och lite annat smått och gott.
Det kändes väldigt osterilt, och lite hippieaktigt på något sätt. Vi fick välja om vi vill ha individuella kurser, eller gå i grupp, och vi valde grupp. Det kan vara roligt att träffa andra blivande föräldrar, i vår umgängeskrets av lyckliga 30-någonting singlar, känns det ibland som att jag måste lägga band på mitt babysnack. Flaskmatandets vara eller inte vara intresserar ganska måttligt, liksom.
Men på de mjuka kuddarna hos Hélène kan jag prata bebis och graviditet helt hämningslöst.
6 kommentarer:
Jag kan tänka mig att man behöver lite andra i samma situation runtomkring sig - för behovet av att prata om bäbisar och förlossning och flaskmatning och kläder och bristningar och matvanor lär ju vara enormt! Gruppkurs är säkert jättebra.
När jag läser så tänker jag bara på att ni sitter där och pratar FRANSKA och det gör mig så fascinerad, haha... :)
Åh - du och jag borde nästan byta umgänge. Jag har knappt nån 30-årig singel, men desto fler som pratar bebisar. Typ jämt. Noll behärskning. De bara sprutar ut bebisar.
Johanna; Ja, ibland kan man känna sig så uppslukad av frågor kring amning och åderbråck att man har svårt att fatta att alla INTE är enormt intresserade av det. Gruppkurs blir bra.;)
Mi; Okej, vi byter. Jag behöver erfarna mammor med stabila rutiner, och inte folk som raggar och har lovetrouble. Oh, jag minns hur det var... ;)
Låter som en häftig barnmorska. Känns verkligen som det skiljer en del mellan Sverige och Frankrike. Här får man träffa barnmorskan i stort sett hela tiden men det är barnmorskan på mvc och inte den som kommer att vara med på förlossningen. Alla förstagångsföräldrar blir erbjudan någon föräldrarkurs även i Sverige. Många jag känner har tyckt att det varit jättebra men själv tyckte jag inte att det gav så mycket. Fast det berodde nog mycket på att barnmorskan som höll i det hela verkade konstant uttråkad och stod och läste innantill ur olika papper
Vad bra att du trivs med det franska systemet! Själv gillade jag den svenska avslappnade stilen... föräldrakursen var inte så bra förutom några få grejer men bäst av allt var profylaxkursen vi gick. Den var toppen.
Att få träffa andra blivande föräldrar är ett bra sätt att kunna snacka hämningslöst. Annars känner man snart att man är tråkig :-)
Thérèse; Jag tror att det handlar mycket om personkemi, faktiskt. Man måste hitta barnmorskor och kursledare man har förtroende för och som det funkar mer.
Lugnet; Jag känner mig väldigt trygg i det franska systemet (som jag till en början tyckte var överdrivet). Och jag förstår precis att man blir tråkig, jag tyckte att det var det värsta jag visste när folk pratade graviditeter och bebisar... Innan jag blev gravid. ;)
Skicka en kommentar