Rapport från myrmarken

Jag har fått en morgonrock av min mamma. I frasigt helsiden. Djupt koboltblå. Den är underbar och lyxig.

Jag, mamma och Sockergrynet är i huset med utsikt över dimhöljda täkter och myrar, färgskiftande som vävda mattor. Vi ska bara... vara. Huset är hundra år gammalt och det knarrar överallt. Mysigt.

Min lyxiga sidenmorgonrock är helt ur sin naturliga kontext. Men den är fantastisk. Jag går runt här i huset och frasar med tekoppen i handen.

Nu ska vi ut och plocka tranbär, så nu har jag inte tid med er längre.

Ciao!