Nu ska den här damen gå och lägga sig.
Men först en skarpsinnig och intellektuell fråga: Har Eurovisionsschlagerfestivalen plötsligt blivit Mello med hela svenska folket?
Det kallade vi det inte på min tid* och det får mig bara att tänka på mellis.
* Eh... På min tid syftar mest till den era när jag bodde i Sverige. Men kan inte heller minnas denna masspsykos och kollektiva uppslutning till det här fenomenet? Well, well, I guess you have to be there?
5 kommentarer:
Jag var också förvirrad först och undrade om Arla yoghurt eventuellt sponsrade hela spektaklet och man därför var tvungen att nämna "mellanmål" tre gånger i kvarten för svenska folket..
Så fel man kan ha.
Ja, man måste hänga med i "mello" för att kunna fungera i det dagliga svenska livet, ergo tio-fikat.
Men jag skiter fullständigt i svenska F-kändisar.
Däremot är jag lite trevligt besatt att den stora galan, Eurovision. Hyser en viss svaghet för Frankrikes smöriga ballader (som de alltid insisterar på att tävla med, hey någon gång måste en av de ju vinna?)
Nej, Eurovision Song Contest har inte blivit Mello. Melodifestivalen har blivit Mello. Töntigt va? Men jag hakade på för ett par år sedan och nu säger jag nog Mello lika ofta som Melodifestivalen...
Jaha, jag har inte heller fattat vad folk pratar om! Mello? Ja, låter faktiskt som mellanmål. Eller nåt. Skärpning va Sverige, kan ju inte förändra saker sådär så vi som är utvandrare inte hänger med...
Nej, man måste inte titta på något som har med melodifestivalen för att hänga med i Sverige. Allvarligt, verkligen inte. Vem har tid och lust att hänga hemma så många lördagar i rad? På bröllop förra helgen: småbarnsmamma ca 35, "åhhh undrar hur det går i melodifestivalen i kväll, mamma ska sms:a). Det första hon säger till mig. Gotta love it, eller? Kom igen, hur ofta är hon ute, uppenbarligen inte ofta. Släpp tv:n.
På restaurang tidigare ikväll: varför är det typ tomt, det är löningshelg och nästan alltid fullt här. Beror det på "mello" (kräks i munnen lite varje gång jag hör det ordet) så är det helt sjukt. Fyra helger då tillomed sthlm dör, det funkar ju inte?
Jag vet inte. Fine fyra helger i rad. Men varje år? Hellre vänner, hellre god mat och umgänge, hellre vad som helst än att livet går i repris genom alla dessa tv-program som går år efter år.
Mia: Tur för frankrike att de inte behöver kvala in... ;)
Johanna: Tsss...
Sofia: Precis! VI blir ju hopplöst efter!
Sagtoch gjort: Eh? Jag tycker lite synd om de här människorna...
Skicka en kommentar