Mamie hade givetvis med sig presenter till Grynet, varav 2 fick mig lite ur balans.
1. En Barbie. (Alltså, det vet man ju hur det går för barn som leker med Barbie, nej, skojar bara, men till en 2-åring? Trodde man var typ tio när man lekte med Barbie?)
2. En bikini. Trekantsmodell. Alltså, vem köper en bikini till en 2-åring? (Retorisk fråga, svar: Min svärmor.)
Men jag rynkade ögonbrynen lite i smyg bara, får ta itu med det där sedan. Det blir nog en del strider ändå, och nu tänker jag lite på saker som kinder-ägg en kvart innan middagen. Till exempel.
Pust.
13 kommentarer:
Och det var ett par veckor de skulle stanna? Spännande.
Kram, Maria i Norrbotten
Jag förstår vad du menar. Jag har lite samma problem som du när mina svärföräldrar från Frankrike är på besök. De ger min son syltsmörgåsar till frukost och chokladkakor till mellanmål varje dag. Det tycker jag inte att är okej.
Lite märkliga presenter ja!
Men mina 10-åringa tjejer skulle ALDRIG leka med barbie längre, dom slutade väl med det för 2 år sedan (så det var tack och lov ingen superlång period...) så det ligger nedstuvat i källaren...
väldigt typisk för svärföräldrar... när mina är borta "rensar" jag mycket som de hade med sig... känns väldigt bra!!
Kati
åh, förstår precis!
Svärmor ger godis för att få sonen att gå till bussen. På morgonen. På väg till dagis. Shoot me, liksom. Och hon berättar stolt när man kommer hem från tjänsteresa: 3-åringen älskar Chocopops till frukost, äter som en häst osv. No shit Sherlock. Men håller med om att man får välja sina strider.
Jag var på Décathlon härom veckan för att köpa badkläder till en femåring inför en semestervecka över påsk. Jag ville ha ett par snygga badbyxor i barnmodell, men det fanns inte! Antingen badshorts i grabbig modell (som inte passar till min smalis), eller bikini med högt skurna trosor. Jag har tidigare köpt biki och kastat överdelen, men det fanns inte en enda med rimlig skärning på trosorna!
Baddräkt finns ju, men eftersom hon så lätt fryser när den är blöt vill jag helst ha bara badbyxor.
Jag får vänta tills det blir säsong här i Parisregionen, då kanske utbudet blir större!
Hehe, det låter som om det kan bli spännande veckor ; )
Oj barbie och bikini usch. Det lät verkligen tidigt. Vad tyckte sockergrynet om dockan?
Det där med maten och socker har jag lite lättare att tycka är okej. Jag skulle själv älska att äta choklad till frukost och till fika ;O) (mmm pain au chocolat, leverpastejsmackan släng dej) och jag var alltid lite ledsen att min mormor inte var en bull och kakmormor. Hemma fick jag ju aldrig godis... Det var roligt att bli bortskämd hos mormor och farfar! fast jag tyckte att det var konstigt hemma hos dem med... det luktade gammalt och det fanns inte diskmaskin och... och jag tror till och med min mamma mutade mig med en godis vid ett par tillfällen. Rätt trevliga minnen. Borsta tänderna bara?
Oj, håll ut... Eller ... Usch ... Bon courage!!!
Kinderägget känns som att man bara får ignorera. Barbien hade väl jag aldrig gett en 2-åring (eller en 6-åring), men men. Trekantsbikinin, däremot, den skulle gjort mig lite knäsvag...
Keep calm!
Mina döttrar har fått Barbies/Bratz redan på typ sina 4- eller 5-års barnkalas!! Men de har aldrig lekt med dem.(Nu är de 12 och 7). De ligger fortfarande i en låda, orörda, i sina flashiga klackar och plattångade långa hår.
När vi är hos svärföräldrarna i Frankrike så finns bara Nutella, marmelad, croissant och Chocapic, Nesquick på frukostbordet. Fast det unnar jag våra barn på semestern. Så är det hos dem.
Nu såg jag i svensk tv-reklam att Kellogs Trésor kommit hit ;-)
Alltid lika rafflande anekdoter om svärmor! J'adore! Keep them coming. (Men för din skull hoppas jag du genomlider. Jag vet inte om jag skulle klara 14 dagar utan att krevera. Jösses Amalia! Lider lite med dig trots den oumbärliga hjälpen.)
Chill! Ingenting kommer att hända bara för att hon leker med en Barbie. Låt henne avgöra om hon gillar den eller inte. Samma sak med bikinin.
Ang. söt, jag har ätit söt till frukost i hela mitt liv (vad annars??) och har aldrig behövt sjukskriva mig till skillnad från alla bananätande sportgalningar på mitt jobb. Och tandläkaren hittar aldrig några hål. Har dessutom samma normala förhållande till söt som till alkohol. Inte så vanligt i Stockholm.
Hoppas ni överlever! Det kan inte vara så lätt för dem heller.
/Anna
Skicka en kommentar