Allt är konstigt, märkligt.
Vi skrattar och pratar.
Men inte om oss.
Vi är försiktiga, så försiktiga.
Och jag kan inte ens tala om det för jag vet inte vad som händer.
Men vad jag kan säga är att vi har ätit middag: Ârets första melon, italiensk skinka, korsikansk ost och färskt bröd.
Supergott.
6 kommentarer:
Åh, jag hoppas!
/Sara – som har stora problem med blogger och inte kommer in på sin blogg
låter bra... ibland måste man bara låta saker o ting vara en stund så man hinner smälta. Endera för att orka ta nästa steg i skiljsmässan eller så ett steg mot en ny framtid ihop. Det vet ju bara ni.
Det låter gott. Och det låter trevligt. Det kanske är fullt tillräckligt så, just nu?
baby steps...
Men va fint!
:)
Skicka en kommentar