Gissa vem som är uppe trots att klockan är efter 22? Oh yes, yours truly. Gott tecken, I tell you, efter att ha somnat i princip vart som helst efter nitton-snâret de senaste veckorna.
Jag ba: Sâ himla konstigt att jag är sâ himla trött? Nä, inte konstigt. Helt normalt med sâ mycket virus och bakterier i kroppen. Känner mig fortfarande helt häpen över det faktum att jag kunde sova nästan 40 timmar i sträck. Läkande.
Nu känner jag mig i princip euforisk över att vara frisk. Och att det där helvetiska tillstândet bara var en passage. Men ska fortsätta med pencillinet - the power of antibiotics - som en duktig flicka samt vila en dag till.
1 kommentar:
Låter fantastiskt!
Lisbeth
Skicka en kommentar