fredag 26 september 2014

How can there be fury felt for things that are gone to dust.

Det är inte ilska längre.
Det är något annat.
Det är alla tårarna som rinner.

Vi skulle ju hjälpa varandra.
Du glömde det.

Du glömde det.

4 kommentarer:

Anna-Lena i Frankrike sa...

Frustration?
Stackare... Kan inte vara lätt. När du trodde att det kanske var över och vardagen skulle ta vid och så blir det inte så.
Men jag tror att du har blivit starkare av det här och att du klarat av det måste ha gett dig större självfötroende så då kommer du klara av det här också.

Han känner väl att det inte längre finns någon återvändo och reagerar på det?

Courage!

Kram

Anonym sa...

Kram!

Unknown sa...

Men åh, vad ledsen jag blir för din skull. Släpp ut det, låt inte känslorna stanna inne. Kanske kan V och R trösta dig, hjälpa dig och bära dig lite? Om du säger att du har ont i hjärtat och behöver träffa Dr. V och Dr. R kan dom säkert komma på ett sätt att reparera dig lite, iaf för stunden. Lite plåster och pussar?

Nästa gång dom ser sin far kanske dom kan ge honom rejäl skopa D och B-vitamin, det ska tydligen hjälpa mot glömska. Serveras med fördel tillsammans med beskadroppar.

KRAM!

Enna sa...

Att kärleken var så villkorad. Att den kunde övergå till respektlöshet. Att det är bortanför ens räckvidd. Besk medicin.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...