Egentligen tycker jag att sparris är ett alldeles för fånigt namn på en så fantastisk grönsak som sparrisen faktiskt är, men är det sparristid så är det, och här kommer mitt avancerade recept på min favoritsparrisrätt.Lägg grillad/kokt/ångad (tillagad, en somme) sparris på en tallrik.
Strö över parmesan.
Ringla över olivolja och balsamvinäger.
Klart. Ett litet glas... vitt till, kanske? Till och med toppsommelierer har svårt att veta vad man dricker till, men det verkar som att vi satsar på en chablis, eller en riesling. Eller bubbligt mineralvatten!
Om man vill ha en riktig utmaning kan man försvåra det genom att slänga dit en skiva lufttorkad skinka, eller ett stekt ägg, men som sagt, det är överkurs.
När jag tänker efter så funkar parmesan-olivolja-balsamvinägertricket med alla grönsaker. Men nu var det ju sparris vi talade om.
5 kommentarer:
Är nog vinägern som gör det till en svår fråga vilket vin som ska drickas till. Om man tar mycket ost så gifter sig smakerna bra ändå förstås. Hm...mineralvatten kanske är det bästa?
hmm, jag kommer inte riktigt överens med sparris måste jag säga. allt jag gör med sparrisen så smakar den ändå bara... sparris. lite trist grönsak tycker jag!
Ingela: Ja, det kanske känns så? Syd. ;)
Marie; Inte ens med parmesan????
Här blir det sparrisköp pâ direkten. Der är sâ himla gott.
Mimi: Så gott!
Skicka en kommentar