Jo. Ett par timmar efter löpturen är jag inte lika kaxig.
Det var tufft att släpa två-åring, matkassar och tunga postpaket uppför nästan 70 trappsteg.
Knäna liksom vek sig.
Det blir intressant att se hur det känns i morgon, om det känns så här nu. Jag återkommer.
(Var lade jag tigerbalsamet?)
2 kommentarer:
Jag tycker dock att du är fantastisk som ens orkar försöka. Jag håller på att mobilisera mig till att försöka. Tänkte att jag ska ta det lite lungnare den här gången. Det blir lätt allt eller inget för min del och det blir inte bra i huvudet med det för mig. Men imponeras av dig och tänker att kan du så varför skulle inte jag kunne :-D
Precis!
Skicka en kommentar