Fyramånaders-magen. Den där kjolen är storlek 34 och även om den är stretch så tycker jag mig inte se gravid ut. Inte alls.Alltså. Det där med hur jag har kunnat missa femmånadersmagen.
Förklaringen: Fram till i påskas hade jag ingen mage. Alltså ingen mer mage än en vanlig, hederlig, oplatt mage. Sedan fick jag svårare och svårare att knäppa byxorna, men alltså inte mer än man brukar om man gått upp lite i vikt. Och sedan bara 2 veckor har jag tyckt att den putar lite ovanligt mycket, men det mystiska är att sedan jag blev medveten om graviditeten så fick jag mage på en dag. Nästan. Innan hade jag inte gått upp ett gram.
Alla runt omkring mig är häpna. De som träffade mig för ett par veckor sedan tror inte sina ögon. Mysterium.
Det här lilla Pyret måste ha legat klistrad mot min ryggrad ända tills nu, men nu verkar det som om jag kommer att gå upp fyra kilo i veckan. Vilket innebär att jag kommer väga 130 kilo i slutet av den här pregnansen.


11 kommentarer:
Jag har sagt det förr, men jag säger det igen; Du är verkligen en av de roligaste jag vet!
Världens grej ju, GRATTIS så otroligt mycket!
Jag sitter här med en niomånadersmage och 16 kilo extra. Konstigt nog har jag inte lagt på mig någon annan stans än på magen (typ iaf) Jag måste ha bebis (3 kg) och fostervatten+moderkaka (13 kg) Höhö. Det är nåt speciellt med att vara gravid och höra att någon annan också är det. Som om jag kom ett litet steg närmare dig. Trots alla kablar och hav.
Min tvåmånadersmage gick iaf inte att ta miste på, men visst är det säkert så att den dagen man får reda på det, så blir man lite tjock. (Plus att mitt pyre aldrig ens funderat på att lägga sig i närheten av min ryggrad). Jag har aldrig trott på folk som sagt att de fått reda på att de varit gravida förrän vecka 12/15/20, men nu har det hänt runt omkring mig ett par gånger och det finns alltid en bra förklaring. Nån åt p-piller men gick på detox som slog ut pillrena, en annan hade mens hela grav... osv. Och nu du ;)
Jag vet inte vad jag ville med den här romanen du just fick. Mest dela med mig lite, och tack för en underbar blogg (trots ups and downs, eller ja tack vare kanske?)
Kramar till dig Sara!
Åh så fina ni är! Grattis ännu en gång och sluta nu inte att blogga om tvåbarnschocken infinner sig, lova mig det är du snäll...
Helt galet att inte känna något, men sånt händer ju. Stort grattis!
Vet vad du menar... hade normal mage tills jag fick reda på att det var tvillingar i tisdags. Nu plötsligt är den... stor.
märkligt och SÅ cool :D
Helt otroligt! Men, grattis!
Stort grattis till er alla tre!
En kompis till mig upptäckte att hon var gravid i sjätte, nästan sjunde månaden. Hon hade haft blödningar lite då och då och var van vid oregelbunden mens. Och trodde bara att hon blivit lite tjock... Så det händer definitivt att man missar det.
Jag är så glad för er skull, och för att ni är glada över det kommande barnet, även om graviditeten bara blir hälften så lång (så att säga)!
/Anna
Visst är det märkligt? Jag missade ju Véra i 10 veckor, men sedan blev det så tydligt när jag kräktes och mådde illa och hade ALLA symptom man kan ha... Nu tar jag igen symptomen med råge i alla fall!
nja,du ser ju inte överdrivet gravid ut på bilderna ;-)
jag var med om samma sak när jag fick reda på att det var två i min mage. fram till ultraljudet v 18, ingen mage, sen värsta stora magen!
Skicka en kommentar