Mest för att visa min mage. Varken outfiten eller fotona i sig skulle knappast få några utmärkelser i bloggvärlden... Helt otroligt att det för tre veckor sedan inte var alls särskilt mycket put. Nu säger C varje morgon att den tycks ha blivit större under natten, och jag kan inte annat än hålla med.
Wow, vilket äventyr det är att vara gravid egentligen. En verklig resa, och när vi väntade Véra var känslan lite att slänga sig ut i tomma intet. Nu känner jag mig mycket lugnare, tillfreds och bär inte på den där oron jag kände då.
6 kommentarer:
Vad skönt att du känner dig lugnare den här gången. Att bära den där magen måste vara en häftig känsla...!
Oj, har inte hunnit läsa på ett tag - grattis, vad härligt! Smart av bebisen att inte ge sig till känna förrän ni funnit varandra igen! Lycka till med namndiskussionerna, känner igen problemet och antar att det är ännu svårare när det ska funka på två språk...
Kram
Och jag som tycker du ser helt fab ut. så fint med lite genomskinlig blus till magen :)
Vad du är fin! Skönt med mindre oro också. Jag vill också bli gravid.
Johanna: Det är häftigt! Det är helt obeskrivligt, och lite galet, tanken på att det bor ett barn där inne...
Timjan: Tack! Ja, namnfrågan är tills vidare olöst...
Linda: Tack... Kändes lite vågat, men vad tusan, det är inte alltid man går runt och är stolt över sin mage. Man får passa på.
Duktiga tjejen: Och när man minst anar det...
Vackert! Din bebis klär dig :)
Skicka en kommentar