Det var en sådan morgon då man snubblar över en potta som någon precis kissat i.Som blev lite bättre av lyxfrukosten: Drivor med croissanter och pains au chocolat. Bara för att det var sista morgonen.
Pappa&Maria åker hem, C har stuckit till flygplatsen.
Jag klarar inte flygplatser. Inte avsked. Hatar hejdå.
Stod i trapphuset på tredje våningen med en naken 2-åring och skrek vi ringer med tårarna som en trilskande klump i bröstet.
Hejdå, hejdå.
1 kommentar:
Usch det där med att bo långt ifrån varandra vänjer man sig aldrig vid va?
Skicka en kommentar