... mammabyxor. Jag har erkänt mig besegrad, det är det enda som funkar. Nu kommer jag kunna sitta, röra mig, andas och äta. Lovely. Var skeptisk till den här stretchiga megamudden (att man en dag skulle gå klädd i mudd upp till armhålorna hade man ju inte riktigt kunnat ana) kring magen (I'm bringing sexy back) men det är ljuvlig. Ah, mammatrosor och mammabyxor! Jag kapitulerar och sjunger bekvämlighetens lov.
onsdag 10 augusti 2011
Lycka är...
... mammabyxor. Jag har erkänt mig besegrad, det är det enda som funkar. Nu kommer jag kunna sitta, röra mig, andas och äta. Lovely. Var skeptisk till den här stretchiga megamudden (att man en dag skulle gå klädd i mudd upp till armhålorna hade man ju inte riktigt kunnat ana) kring magen (I'm bringing sexy back) men det är ljuvlig. Ah, mammatrosor och mammabyxor! Jag kapitulerar och sjunger bekvämlighetens lov.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Om det är någon gång man ska få sätta bekvämligheten före det mesta... :-) Man överlever det med. / Maria
Ja jag hajade aldrig riktigt när du hävdade att det bara var att ha linningen under gravidmagen. För mig var den varianten mest obehaglig, men jag antar att det har att göra med hur bebben ligger och man själv är byggd.
vilken kul blogg. Härligt att se hur livet är på riviäran. Kika in hos mig om ni vill i L.A
ha en fin dag
marita
www.californication.se
Maria: Det har ändrat mitt liv! :D
E: Med Véra funkade det prima, och gravidkläder var liksom alltid fôr stora, men â andra sidan gick jag upp sâ lite i vikt. Nu finns det inte en chans att ens byxor i storlek 40 gâr att knäppa... Kanske för att den här bebben ligger sâ lâgt?
Marita: Tack!
Skicka en kommentar