The weekend. (It's been a cruel December now we're waiting for the sun)

Vi åkte ut till Les îles Sanguinaires, udden där Ajacciogolfen öppnas upp mot det stora blå, som ter sig oändligt härifrån. Medelhavet var egendomligt uppretat...  

 ... och vi njöt av saltstänk i ansiktet och lite sol på kinderna. 

 Fredagskvällens middag var carpaccio med olivmarinad, mycket olivolja och färskt bröd.

 Och vi hade planerat att slänga ut julen, men det hanns inte med. Nästa helg, kanske. Den får glittra lite till. 

 Ingen helgmorgon utan besök på bageriet...

 

Och ingen helgeftermiddag heller...

 Det var sol, sol, sol, efter en höst där himlen tycktes ständigt grå.

 Och Medelhavets turkosa färg kunde anas där under vågorna. Vi hoppas alltid få se delfiner, men det har vi bara gjort en gång.

Och det gör ingenting, det är vackert ändå.Ute på udden byter Korsika skepnad, man kan nästan tro att man befinner sig vid atlantkusten, i Bretagne eller Normandie.

 

 

 Söndagskakan var till hälften midnattsblå, hjärtbeströdd och smaksatt med rivet apelsinskal. Sockergrynet dekorerade... 

 

 Den andra halvan - vuxenversionen - var indränkt i en väldigt spetsad rom-sockerlag. Perfekt i kombination med apelsinsmaken.

I övrigt myste vi mest.

Och avslutade helgen som det sig bör med en riktigt smarrig hämtpizza med tonfisk, aubergine och ansjovis. Vi delar alltid på en sådan, och njuter av extra mycket ost och extratunn, frasig botten. Ja, det var ungefär vår helg: Sol, mat och mys med barnen.