Så himla tömd på energi.
Trött, håglös.
Det hände en yttepytteliten grej på förmiddagen, ingenting alls egentligen. Men all min energi försvann. Funderade desperat på hur jag skulle vända på det, och förhindra energiflykten, men lösningen kom alldeles av sig själv.
En klok kollega vars koreanska farmor brukade säga att ibland måste man bara sluta simma och låta sig sjunka till botten. Det är först när man nuddar botten med fötterna som man kan skjuta ifrån och ta sig uppåt igen.
Klokt. Så nu sjunker jag ett tag. Ciao.
7 kommentarer:
Kram på dig!
Botten är inte s farliga, tvärtom kan de vara befrainde!! Kram.
Så himla bra ordspråk. Och rätt. Stanna inte för länge. Kram!
Äsch, har känt mig otroligt energisk och glad på sistone... Och nu: *sjunker som en sten*
Är det inte precis så stora livskriser fungerar? Man kämpar och så lättar det och så tror/hoppas man att det har blivit enklare för gott, när det plötsligt blir svårare igen. Och sådär håller det på i en vågrörelse tills det en dag, när det har gått rätt lång tid, faktiskt går upp för en att NU är man över på andra sidan.
Man kan ju inte vara på topp jämt heller. Även om man tagit alla rätta beslut och känner sig tillfreds i allmänhet måste man ju rimligen få ha dåliga trötta dagar ibland. Trevlig helg! /Maria i Norrbotten
ibland kommer ju allt det jobbiga bara ikapp en. Hoppas du får vila och får tillbaka energin! Kram
Skicka en kommentar