Äntligen melonsäsong! Sydvästra Frankrike har världens bästa Cantaloupemeloner, och jag kan äta en om dagen. Minst. Enklast att kapa den på mitten, skrapa ur kärnorna och äta med sked, men ljuvlig med parmaskinka, eller i fruktsallad. Som förrätt eller dessert. Som mellanmål eller mosad till sorbet. Att välja sin melon är en vetenskap i Frankrike, och under melonsäsongen som räcker ända in i september ser man melonköpare med olika strategier. Vissa hävdar att det är "svansen" som är det avgörande, om den sitter lite löst, andra går på lukten, eller väger nogsamt frukterna i handen för att känna tyngden - ett tecken på saftigt fruktkött. En godkänd melon ska vara vackert orange, söt och saftig. Och dofta melon redan innan man öppnat den. I Sydfrankrike tar vi våra meloner på allvar, måste man nog säga.
4 kommentarer:
Och då kommer frågan: Är melon förrätt eller efterrätt?
Vi brukar äta melon på somrarna hos mina svärmorföräldrar i sydvästra Frankrike (le Gers) och de serveras då med kärnorna urgröpta och hålet fyllt med floc, ett dessertvin (där dessertvin bara är mitt försök till översättning av vin cuit, inte ett argument för melonens plats i måltiden) från Gascogne, med jambon cru - till förrätt.
På jobbet har jag en kollega från Toulouse som även han äter melon till förrätt, medan övriga äter den till efterrätt.
Hur gör ni?
Hur uttrycker jag mig egentligen? Jag fick inte med min poäng i första meningen. Det skulle naturligtvis vara en fråga om huruvida melonens plats (förrätt eller efterrätt) varierar efter geografiskt område.
Alltså: Var är melon förrätt, respektive efterrätt?
Det absolut vanligaste här är att äta den till förrätt; med eller utan skinka.
Men jag tycker att det passar utmärkt som efterrätt, men det har jag aldrig bjudits på någon annanstans. Men vad gott det lät med dessertvin i!
jag brukar faktiskt lukta på mina meloner, antar att jag lärde mig det i frankrike. men melonerna i sverige luktar ju inte likadant som de franska melonerna. om man säger så.
Skicka en kommentar