Idag har jag bakat morotskaka med kokos och banan och jag börjar misstänka att det kommer komma lite mer av mig tillbaka till Korsika sedan, efter mycket fika, mycket goda middagar i trevligt sällskap och ja, lite mer fika... Men det känns okej. Min nya grej vad gäller diet är att leva enligt devisen min kropp är ett tempel (och inte acceptera att min kropp är en kemisk gifthärd) och jag lovar härmed att försöka undvika sötningsmedel, tillsatser och konstiga saker (e-nummer, färgämnen, too much konserveringsmedel) och äta mer naturligt. Svårare än man kan tro, men jag ska försöka.
Min morotskaka är i alla fall helt fri från kemikalier och tillsatser, och proppfull med nyttigheter som rapsolja, ingefära, kanel och inte ens gjord på vitt socker. En detox-kaka, snudd på. *intalar jag mig med ett ovetande leende på läpparna*
Vad tror ni om den här utmaningen?
9 kommentarer:
Jag tror du kommer klara den galant. Länge var jag beroende av Pepsi max (en bieffekt av att ha pluggat i USA) och trodde aldrig jag skulle bli av med det, eller mitt läkerolberoende. Men så fick jag en hjärnblödning strax före midsommar och hamnade på sjukhus en vecka. Det var en vecka helt utan sötningsmedel och konstiga saker (förutom en bytta B&J eller Häagen Dazs om dan). Sen dess har jag inte kunnat dricka Pepsi Max, äta läkerol eller tugga tuggummi. Det smakar pekka.
Kör på med att ge dig själv allt bra, du kommer säkerligen inte vilja ha nåt annat därefter.
Vanligt socker i överflöd låter som en lysande idé ;) (light=skit)
Själv tänker jag dumt nog försöka överleva en vecka helt utan socker och bara leva på grönsaks/kålsoppa för att bli av med några av mina Maraboukilon :) Wish me luck!
Kram, Maria i Norrbotten
Jag tror att vi håller på att bli lurade av starka industrier som lever på vår okunskap. Vi behöver leva mer på naturliga ämnen som vår kropp är gjord för. Har själv börjat äta vanlig mjölk, smör, grädde och mår lysande bra. Magen är ok och jag gå tom ner i vikt. Fantastiskt. Jag är dessutom mätt mycket längre och har inte sötsuget som jag alltid har haft. Jag undviker dock, vita kolhydrater och socker. Men din morotskaka såg ju så smarrig ut! Lust att lägga ut receptet på bloggen?
Rebecca; Otäckt med hjärnblödning! Jag äter nog för mycket sötningsmedel, och som du, tuggummi (kan tugga i mig ett paket på en kvart) och halstabletter... Ska försöka begränsa intaget av det, och av vitt socker!
Maria: Vanligt socker i överflöd låter sådär... DÄremot bra, riktigt fett i stället för light. Kålsoppa låter extremt, men lycka till ändå! ;)
Erica; Jag tror att det är viktigt, vi stoppar i oss för mycket onaturligheter, och sedan jag flyttade till frankrike äter jag fetare mat (och riktigt smör) och alltid fett till grönsaker och jag har inte gått upp ett gram...
Erica: ska fixa receptet också!
Det är läskigt vad lättuggat tuggummi är. Eftersom det bara är den första minuten det är supergott så byter man ju helst fort. Men det går att sluta, till min förvåning.
Hjärnblödningen blev ett litet uppvaknande om att jag måste stressa ner lite. Och att bli av med mina sötningsmedelsberoenden var inte helt fel, så trots nära döden-upplevelse är jag vid gott mod. Och blir ännu gladare av att få följa sockergrynet. Barn är underbara (även om de är andras).
Tack för din blogg.
Ser betydligt godare ut än Singoalla Lakrits (jag gillar lakrits men tycker att de kexen är förfärliga). Kan man få receptet?! :)
Jag citerar gärna Michael Pollard:
Ät riktig mat.
I det ingår, enligt mig, även att njuta av goda bakverk, men då ska det vara så som denna goda kaka du beskriver.
För mycket och för lite skämmer allt, är en gammal klysha som jag faktiskt tycker innehåller ganska mycket sanning.
Jag tror att du kommer att lyckas alldeles utmärkt med din "nya grej".
Rebecca; lätt att använda det som substitut för annat, liksom. Barn är underbara, och Sockergrynet underbarast! ;)
Ellen: Haha, ja, industriella bakverk klarar jag mig utan!
Annika; Precis! I frankrike säger man ofta att ingenting är så onyttigt att du aldrig kan äta det, och ingenting är så nyttigt att du kan äta det hela tiden. Ganska klokt.
Skicka en kommentar