Juldagslunchen som är höjdpunkten på julen, när alla klappar är öppnade, golvet svämmar över av prassligt, blankt papper, champagnen har påbörjats och allt känns lite glittrigt...
Vackra Marion, en av Romy och Véras "storkusiner". C är minstingen i sin familj, och närmare sina syskons barn i ålder än sina syskon...
Clemence och Sarah, fler söta kusiner, som är överförtjusta i släktens småttingar.
Juldukningen gick i rött och guld. Lunchen inleddes med olika sorters toasts, sedan den obligatoriska...
... gåsleverpatén, därefter en skaldjursterrin, den kastanjefyllda kalkonen, sex sorters ost...
... och en av de goda jultårtorna, den här bestod av choklad, pralin, och macarons, den andra var en Belle Hélène. Lunchen avslutades med kaffe, digestif, chokladpraliner och tryfflar.
En liten tjej som inte ville byta om till pyjamas till kvällen, hon ville aldrig ta av sig diadem och paljettklänning. Min dotter är ingen garçon manqué...
Som vanligt lyckades ingen ta ett bra kort på mig och C, men ungefär så här såg vi ut. Den unga demoisellen i förgrunden med 36 hårspännen är vår förstfödda. Den yngsta låg på soffan bredvid och tittade på ljusreflexer i taket.





6 kommentarer:
Har ungefär firat en sådan jul jag med, fast dans le nord! Puss och kram H
Tudelooo... vill bara önska dig en god fortsättning på julhelgen och ett fint och lyckosamt 2012
Kram Camilla ♥
Jag firade jul i Paris förra året, det var speciellt att äta fois gras och ostron på juldagen.. men kul att få uppleva någonting annat. Även om jag saknade mammas julskinka. Det tog jag igen i år :)
God fortsättning!
Åh, såg ju lite lyxigare ut än vår skinka och gravade lax. Fast det slank ner det med. God fortsättning på julen.
Fantastiskt! Fina bilder på fina människor!
Jag måste bara berätta något. På juldagen hade de ett Astrid Lindgren-maraton på TV:n här i Sverige. Små snuttar av alla klassisker, alla från julen. Ett klipp var från Kajsa Kavat (något jag faktiskt aldrig sett innan, tror den kom efter att jag redan växt upp). Jag satt där och tyckte att den där söta Kajsa Kavat var så lik någon. Till slut kom jag på det - hon är lik din förstfödda ju! Samma söta kinder, samma bestämda blick. Hur söta som helst! :) God fortsättning!
Hannah: Härligt!
Camilla: Detsamma!
Christine: Jag saknar nog egentligen bara rödbetssalladen vi brukar ha...
K: Oh. Gravlax, mums!
Jenny: Du är nog den fjärde som sâger samma sak om Véra och Kajsa Kavat, en vän till mig mailade en länk till en kajsa kavat-film, och jag hâller med, de är lika!
Skicka en kommentar