Céline kom förbi halvnio i morse, med en låda hembakade macarons (jag upprepar: hembakade macarons) en gul babybadbalja (hade råkat nämna att jag sköljer av Romy i handfatet, alltså får hon Giulianos gamla) och ett märkesgosedjur till baby R.
Med panik i blicken. Hade inte tid att stanna för en kaffe, hennes syskonbarn hade skickat önskelistor och hon skulle shoppa julklappar.
Jag: Eh... Céline, ma belle, affärerna är inte öppna än.
Hon: Merde.
Vi kommer överens om att ses i januari.
Lite senare.
Jag ringer Aude.
Säger: Biquette, vi måste ställa in vår apéro ikväll, vi hinner inte.
Hon, Pas grave, poulette, vi har inte handlat än och i morgon bitti ska vi hämta les bretons vid flyget. Jag får magsår av stress.
Vi kommer överens om att ses i januari.
Lite senare ändå.
Audrey undrar om jag inte vill komma hem till henne för le goûter efter Véras skola.
Jag: Hinner inte. Måste göra tjusigt julgodis att ta med på julfesten i morgon. Och kanske handla en söt blus som hon kan ha på sig eftersom ingenting hemma är rent/struket/i rätt storlek (sluta väx, unge!).
Audrey: Jag fattar! Ingen fara, vi gör något kul i januari?
I januari. Magiska januari. Fatta att jag inte handlat en enda julklapp än. Inte en enda.
*visualiserar att jag sitter med stearinljus och sidenband och slår in vackra paket*
6 kommentarer:
Haha. Känner igen det där, att man börjar säga "vi kan väl höras efter helgerna?" Pust.
Men du. Juklappar. Har NÅGON börjat köpa julklappar?! Det är väl långt kvar till jul?! Eller?! Förvirringen här alltså...
O jag o maken har bade handlat och hunnit oppna alla klappar! sa vi maste ut o kopa nya :(
Inga julklappar köpta här heller;)
vi har kommit överens att vi inte ska ge bort nágra julklappar till de vuxna, bara barnen ska fá nágot. Nu är jag verkligen mindre stressad- när ska man köpa klapparna när man har en liten bebis? Láter kanske lite trákigt att inte fá nágot till julen men viktigast är ju att familjen är tillsammans!! Stressa dig inte för mycktet Sara! Du gör en underbar blog, jag ska provkoka dina julgodis och om de blir väl sá kan jag ge bort de i alla fall!
Kati
Känner helt och fullt igen detta (utom att ingen kommer förbi med hembakade macarons förstås). Helt galet att det blir en sådan stress med allt. Varför måste precis allt hända i december? Skulle verkligen vilja ha en lugn advent. Det blir bra att ha lite trevligheter att se fram emot i januari.
Vi ska ha julklappscirkel i vår familj - alla har en person som de ska köpa till. Bara min "Totte" får av alla, eftersom han är ensam om att vara liten! Känner mig ändå grymt stressad av allt som ska hinnas med innan vi hoppar på flyget lördag morgon, hem till Svedala!
Skicka en kommentar