Mitt vinterbleka jag, som fick precis en sådan där idyllisk förmiddag som önskades i förra inlägget...
Lilla sällskapsdamen Mademoiselle Thibault som sedan vi kom tillbaka pratar svenska. Alla dygnets vakna timmar. Oavsett om hon har någonting att säga eller inte. Hon hämtar inte ens andan. Och jag vill uppmuntra, men, hey, om hon kunde vara tyst en sekund då och då? *ler*
Mellow yellow... Yum. Hur lockande är inte dessa?
Och stor kaffe (allongé eller americain för utspädd espresso), och nya Elle à table med massor med inspiration till gott käk! Tatin på tomater, mums!
Jo, så lite fönstershopping. På den här bilden ser man klart och tydligt att Véra tänker "Just det, snart mors dag, och den där gula, hellånga, plisserade kjolen blir perfekt till mamma." (Oh, hur kunde hon gissa?)
5 kommentarer:
Haha, ja först vill man att de ska börja prata och sen önskar man att de kunde vara tysta, om så bara för ett ögonblick.
Jag vet. Aldrig är man nöjd... :D
Fick också en sådan stund idag - härligt! Och så roligt att hon pratar svenska!
Kan ni se barnprogrammen i SVT Play från Korsika? länk
KB, vilken dumbom jag är, som inte hittat dit... I morgon blir det svenska barnprogram!
Skicka en kommentar